Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur Fredrik Crusenstoipes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
föregick hans allra sista, näst förflutna sommaren, räknade
ett uppehåll af åtta år, alltså 1874. Med förlidet år, det
åttionde årets ingång Var, det trodde man åtminstone, ingen
resa mer tor honom att ens tänka på. Ännu hägrade dock
Mälarens förtjusande stränder för hans inre syn, och genom
en omstörtad lefnadsplan antog staden derinvid mera
bestämda och tydliga konturer. Att uppnå denna stad, blef
nu hans bestämda mål. Efter att hafva tagit farväl af den
portugisiska kungafamiljen, af denna också städse med
godhet omfattad, liksom af kolleger, vänner och tjenare, anträdde
nu den åldrige mannen, redan sjuk, ensam, d. v. s. utan
betjening, den långa färden från Portugals hamn till den svenska
i Juli månad detta är. Hvad medförde väl det fartyg som
långsamt och ljudlöst ingled och förtöjdes vid Skeppsbrons
kaj i den dystra töckniga regndigra Juliqvällen — var der
kanske redan döden ombord? Icke alldeles, men väl
medföljde der en man som med bräckta kroppskrafter, om ock
ännu med oomtöcknad intelligens, gjort den mödosamma
resan för att ännu en gång återse ett oförgätligt fosterland
i förhoppning att der vid sidan af sin enda anförvandt
fram-lefva några lugna dagar, innan skilsmessans timme för alltid
slagit — en så beskaffad form hade hans önskan antagit.
Den blef dock annorlunda tillämpad.
Redan i Lubeck hade ett svårare sjukdomsfall drabbat
Crusenstolpe, — ty att det var lian, känna vi af det
föregående — hvilket endast genom ett under kunde göra
en fortsatt resa till Stockholm möjlig. Så inträffade likväl
men med den sorgliga påföljd, att han icke väl hunnit
landstiga och komma till sitt logis forrän läkarehjelp fick
tillkallas och sjuklägret intagas. Det var endast hans ännu
energiska vilja, ovanliga vigör och längtan till Sverige som
uppehållit hans sjunkande kraft. Dagen efter ankomsten
hit beherskade han ännu en gång sitt lidande och aflade
besök såväl hos chef, kolleger som hos sin brorsdotter. Dessa
besök blefvo både de första och sista, hvaremot den audiens
hos konungen, han vid besöket hos utrikesministern utbedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
