Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Skåne till de lappländska fjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vackra hufvudet och stjärten blågrå. Kretsande i luften
skrika falkarne sitt ilskna »pee-pepepepe» och flyga rätt
öfver oss. Klättra vi upp i bergväggen, finna vi
fåglar-nes enkla, af några få små kvistar eller strån bestående
bon, hvilka innehålla fem till sex runda, rödbruna ägg.
Stundom finner man äggen utan bo ligga i en liten
fördjupning i myllan.
Äfven pilgrimsfalken träffa vi bosatt i bergväggen.
Vi höra hans skarpa stämma framför oss, och då vi
närma oss den plats, där han har sina ågg, störtar han,
ilsket skrikande, med susande fart ned öfver oss. Han
gör slag på slag öfver våra hufvuden, kommer som en
pil nedstörtande ur luften och skjuter blixtsnabbt upp
igen till en betydlig höjd. Med sitt ilskna anfall tänker
han skrämma bort oss, men det lyckas honom ej. Vi
klättra upp i berget och finna hans tre rödbruna ägg,
stora som hönsägg, i en grund fördjupning i myllan.
Kring äggen ligga gamla, hvitnade ben af fåglar,
vittnande om, att dessa röfvare ha haft sitt tillhåll här äfven
föregående år.
På ett icke alltför brant ställe gå vi uppför berget och
göra en tur inåt den djupa skogen. Det är rätt dystert där
inne, och fågelarter finnas ej synnerligen många.
Vanligast äro sångtrasten, rödhaken och de vanliga
barrskogsmesarne. Liknande en svala svingar sig skogssnäppan
skrikande upp öfver trädtopparne. Med sitt skarpa läte
har hon i forna dagar förskrämt mången gammal
västgötagumma. Folket trodde på den tiden, att det var en
död människas ande, som for öfver skogen och ropade:
»liten lefver än, liten lefver än». Vi kunna ej tyda
hennes läte till dessa ord, men det skrockfulla folkets
fantasi hade nog lätt för att i lätet inlägga något dylikt,
helst när de vid den gamla afrättsplatsen inne på den illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
