Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Skåne till de lappländska fjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sångarens klingande sång, som vi minnas från Skånes
bokskog och mellersta Uplands lundar, få vi lika litet
höra som trädlärkans drillar uppe från rymden.
Under fortsatt vandring mot norr möta vi däremot
nordiska fåglar, som vi ej lärt känna under vår färd
genom södra Sverige.
Vi tränga in i Dalarnes djupa barrskogar och finna,
som sagdt är, fågellifvet där vida mindre förändradt, än
hvad vi finna det i löfskogen. Sångtrasten och
rödhaken sjunga äfven här, talltitans sträfva läte höra vi ofta,
likaså svartmesens och tofsmesens, och spillkråkan
trummar på sin torra furutopp. Vi hafva kommit inom
järpens egentliga område, och denne, den täckaste af våra
hönsfåglar, visar sig ofta. Här och där stöta vi också
på dessa trakters ståtligaste fågel, tjädern, och i tidiga
morgonstunden spelar orren flitigt i skogsbrynen.
Så småningom tränga vi in i Härjedalen. Af
löfträd se vi knappast till andra än björken. De fåglar,
som älska andra löfträd, visa sig ej mera. Ringdufvan
trifs i barrskog, och hon finnes ännu men blir mer och
mer fåtalig. Blådufvan åter träffa vi ej, äfven om hon
någon enda gång förirrar sig upp till dessa trakter.
Vi begifva oss ännu ej upp mot fjällen, utan följa
det breda skogsbältet. Vi se därför mer sällan ripor;
endast en och annan skrattande riptupp flyger emellanåt
upp framför oss. Bestiga vi en höjd, se vi ett kuperadt
landskap, som, så långt ögat kan nå, är betäckt med
mörk barrskog. I dessa dystra skogar finnas ännu våra
för större delen af landet gemensamma barrskogsfåglar.
Där drar ännu morkullan om kvällarne; hackspettarnes
skarpa läten nå ofta våra öron; grönspetten, som älskar
löfskog, finnes dock ej. I hans ställe har tretåiga
hackspetten blifvit den allmännaste af sitt släkte, och någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
