Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En augustidag på södra Ölands strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag lockar då på nytt, och genast vänder spolven om och
kommer flaxande öfver mig. På så sätt blir han
upprepade gånger narrad att återvända till stranden, men
slutligen är han nog lycklig att verkligen få höra en storspof,
som i sällskap med tvenne likar kommer sträckande norr
ifrån. Småspofven skyndar med häftiga vingslag sina
fränder till mötes och sträcker sedan gladeligen i deras
sällskap ut öfver hafvet.
När man betänker, att storspofven endast
undantagsvis finnes så långt upp i norr, som där småspofven bor, och
att således en ung småspof, som kommer sträckande öfver
Östersjön, sannolikt aldrig någonsin förr hört storspofvens
stämma, hvilken är mycket olik hans egen, synes det högst
märkvärdigt, att han tycks känna den. Under det
egentliga spofsträcket, som försiggår i juli och första hälften
af augusti månader, ser man mycket ofta de båda
spofarterna tillsammans.
Jag satt där i min koja hela dagen och följde
fågelflockarne med ögonen. Jag iakttog deras rörelser och sökte
efter olika arter, under det mina öron städse voro öppna
för att uppfatta alla olika läten. Jag hade småningom
öfvat upp gehöret i så hög grad, att jag bland tusende
skrikande fåglar ögonblickligen urskilde ett främmande
läte, och visste äfven alltid genast hvad det var för en
främling jag hörde.
Några kustpipare hade slagit ned på stranden, och de
föreföllo stora bland vimlet af småvadare. Långnäbbade
myrspofvar (Limosa lapponica) sträckte då och då förbi eller
satte sig för att hvila på tångbanken, och ute öfver vattnet
flögo små flockar af dvärgtärnan (Sterna minuta). Dessa
voro alla brokiga ungfåglar. Gamla dvärgtärnor hade i rätt
stort antal sträckt långt tidigare; nu voro endast ungar
kvar, och hvar alla dessa kommo ifrån, är mig en gåta.
Ur djurens Ii/. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
