- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
326

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fågelberg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjön. Då vi kommit den så nära som på endast ett par
mils afstånd, var redan hela hafvet, så långt vi kunde
se, uppfylldt af fåglar, och andra sträckte i skaror mot
det gemensamma målet.
Allt tydligare reste sig fjällväggen framför oss och
tycktes snart vara oss helt nära, långt närmare, än den
i själfva verket var. Mängden af fåglar ökades också
alltjämt; icke blott hafsytan var täckt af alkor och
lunnefåglar, äfven uppe i luften svärmade de som bin, hvart
vi vände våra blickar, och lika tätt flögo de nere vid
vattenytan som uppe i luften, ja så högt upp i rymden,
som våra ögon kunde skönja dem.
Talrikast var den spetsnäbbade sillgrisslan (Uria troile)
eller lomvian, som den kallas på Fseröarna. Dessa fåglar
lågo så tätt på vattnet, att de bokstafligen delade sig på
båda sidor om vår båt, hvilken plöjde fram ibland dem
likt en snöplog. De voro ej det minsta skygga, och jag
hade fördenskull rikt tillfälle att se deras rörelser
under vattnet. När jag från fören på båten blickade ned
i det klara vattnet, kunde jag iakttaga den ena fågeln
efter den andra, hvilka likt pilar ilade fram där nere i
djupet. Det var dels siilgrisslor, dels tordmular och
lunnefåglar. Jag observerade, att det endast var med vingarne
de summo, och dessa, som rörde sig hastigt, voro blott
till hälften utbredda. Fötterna höllo de orörliga,
hängande efter sig. Kanske använde de dem såsom styre.
Ett sådant torde dock knappt behöfvas, då näbbet, som
skär genom vattnet, sannolikt är styre nog, åtminstone
för de plattnäbbade lunnefåglarne och tordmularne.
Snart voro vi så nära berget, att vi äfven sågo
de till tusental uppgående fåglar, som sutto där uppe.
Hela bergväggen var hvitpunkterad af fåglar så långt
vår synförmåga räckte till att iakttaga dem, och in eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free