Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hafvets däggdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den fyllde hela ögat. Detta blef då genomskinligt,
glasartadt eller ofärgadt. Det synes mig sannolikt, att
djuret på stort djup har nytta af att kunna utvidga sina
ögon, hvarigenom det får mer ljus in i ögat och sålunda
ser bättre i djupets dunkel.
Man säger om klappmytsen, att han är sällskaplig,
migratorisk, periodisk och pelagisk. Sällskaplig har jag
aldrig funnit honom. Alla äldre klappmytsar, som jag varit
i tillfälle iakttaga, och dessa äro ej få, ha varit ensamma.
Endera ha de helt lugnt höjt sitt stora hufvud öfver
hafsytan för att betrakta min båt eller fartyget, eller ha de
allena legat uppkrupna på något isblock. Äfven de yngre
djuren ha i regel varit ensamma. Någon gång lågo dock
2 tillsammans, och en gång anträffades en på samma
isblock som en grönlandssäl. Då voro likväl alla isblock,
så långt vi kunde se, upptagna af grönlandssälar.
Migratoriska eller periodiska torde i viss grad alla
hafsdjur vara, och om klappmytsen verkligen, som
vanligen uppgifves, företager långa vandringar, känner jag
ej. Jag har dock skäl till att betvifla fångstmännens
uppgifter om att han vissa årstider skulle vandra in
under land och in i fjordarne. Jag har nämligen aldrig
funnit någon klappmyts inne under land eller i fjordarne,
ehuru jag tre år besökt polarländerna just vid den tid,
då denna vandring skulle försiggå.
Först ute på stort djup träffar man honom, och om
han trifdes på grundare vatten, förefaller det underligt,
att jag under kringseglingen af Spetsbergen med
Nat-horsts expedition 1898 ej såg en enda klappmyts öster
om Spetsbergen, där hafvet är jämförelsevis grundt, och
dock uppehöllo vi oss länge på detta haf.
Väster om Spetsbergen blir han först allmän, när man
kommit ut på det djupa hafvet, och under färden genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
