Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nummer 2
- »Socialdemokratens» senaste irrbloss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Socialdemokratens» senaste irrbloss.
»Soc. Dem:s» redaktör egnade en af dagarne Under röd flagg mycken
uppmärksamhet. Tyvärr brukade han dock »arbetarnes egen tidning» därvid
hufvudsakligast till att få ösa ur sig sin pärsonliga ilska mot denna veckorevys
utgifvare. Allt detta pärsonliga lämnas emellertid här därhän. Ett par ställen
i den nära fyra spalter långa artikeln torde dock icke böra alldeles förbigås.
1. Karikatyren på socialism är, enligt red. Brantings påstående, den
socialism som bl. a. — ty märk! artikeln »Förbannelsens treenighet» gjorde
intet som hälst anspråk på fullständighet — har till »program»; förstörandet
af den privata eganderätten, religionen, äktenskapet. Det är socialismens
vrångbild! Den äkta är däremot: småklistringar och lappningar på det bestående
klasssamhällets grundval, dess mål väl först och sist att stilla de
riksdagskandidatsjukes hunger.
I fråga om äktenskapet och religionen kunna ju för visso olika meningar
göra sig gällande bland socialister; men red. Branting går så långt i att
ådagalägga sin demokratisk-borgerliga uppfattning af socialismen, att han t. o. m.
vänder sig emot det ställe i artikeln »Förbannelsens treenighet», där det heter,
att ingen ändring i detta samhälles delning i två hvarandra motsatta klasser[1]
kan ske förr än det lyckats de egendomslösa att afskaffa lönesystemet, den privata
eganderätten. Tydligare har han ej kunnat visa, det han alldeles icke är
socialist utan endast en borgerlig demokrat. Måhända behöfver det tilläggas, att
nämnda artikel i »Röd flagg» alldeles icke förnekade, det en del, kanske en
stor del arbetare kunna få det bättre äfven nu; det var som sagt endast fråga
om att ingen ändring till de egendomslöses, ja hela mänsklighetens fördel kan
ske förr än kapitalistsamhällets delning i härskare och förtryckta blifvit genom
afskaffandet af lönesystemet, af privata eganderätten upphäfd.
Månne det också är flertalets inom det svenska socialdemokratiska
arbetarpartiet uppfattning, att nedgörandet af lönesystemet, af den privata
eganderätten endast skall vara en skylt, utan mening, utan irinebörd? I hvilket fall som
hälst bör det bli »fastslaget», att Soc. Dem:s redaktör oförtydbart är af den åsiktén.
2. Notisen om taktikfrågan söker red. Branting med för honom
vanlig ärekärhet vränga så, att däri skulle partiet ha »anmodats» att afstå från
»att besluta om hur det skall förfara, afstå att uttrycka sin mening»; då däri
endast framhölls faran — icke att fatta beslut, resolutioner — men att sedan
låta dessa tjäna som dödsslag mot nya debatter i frågan. På så sätt kan
yttranderätten stäckas. Det är ett sätt att stäfja det fria meningsutbytet, som är
obehagligt för alla som vilja spela härskare, despoter ; ett sätt som kanske icke
är så brutalt som fängelsestraff, fast lika uselt. Hvad för öfrigt denna punkt
beträffar såväl som red. Brantings påstående, att meningen med upptagandet af
frågan om taktiken skulle vara att splittra partiet — en den gemenaste, mäst
illistiga lögn! — skall därom i ett följande nummer följa en utförligare framställning.
3. Så ett par ord om de inkonsekvenser, »krumsprång», utgifvaren
sägs ha gjort sig skyldig till. Först ger han ut en skrift däri den
»våldsammaste nystafning» tillämpas och i förordet säger han t. o. m. att det sker
emedan han icke instämmer i det gamla ordspråket, att för arbetarklassen är det
[1] Eller ordagrant: »Ett fåtal som eger rätt att rikligt njuta af lifvets glädje, af
kapitalistsamhällets välsignelser; medan stora massan, tyngd af slit och släp, är som detta samhälles lastdjur dömd till ett hårdt, glädjetomt lif. Häri kan ingen ändring ske förrän det lyckats de egendomslösa att afskaffa, förgöra lönesystemet, den privata eganderätten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urf/1891/0017.html
