Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nummer 3
- Anarkismen, forts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunen. Anarkisten är nämligen ateist, materialistisk ateist; han förnekar
odödlighets- och pärsonliga gudsbegreppet — alla religioners kärna, historiskt
sett — ty han är genomträngd af värkningarne af naturforskningen och dess
historiska förlopp, af hvad den förmått och kommer att förmå.
Naturvetenskapligt bildad som hvarje anarkist är, skapar han sig sin
världsåskådning genom att aktgifva på naturlagarnas och världsaltets mekanism.
Häraf manas han att inrätta sitt lif och sin tillvaro i enlighet med naturen,
som, hvarest hon sundt och kraftigt får drifva sitt spel, alltmer skall aflägsna
människan från hennes ursprungliga djuriska ståndpunkt. »Det fria hufvudet och
hjärtats alla bättre driffjädrar» har en nutidstänkare sagt, »äro här lagstiftaren.
Och en på välvilja och förstånd grundad förening är såsom organiserat helt
såväl som i sina delar en borgen för sedernas faktiska godhet och
fullkomnande.»
* *
*
Efter att nu ha flyktigt berört äktenskapet, skolan och kulten, skola vi
till sist kasta en blick på anarkistens uppfattning af de ekonomiska
förhållandena.
Man har i sin oerhörda okunnighet om anarkismen velat påstå, att den
helt och hållet skulle underkänna »utväcklingens historiska synpunkt» för
honom vore den moraliska indignationen (förtrytelsen) allt. Härpå kan man
svara, att anarkisten räknar sig såsom anhängare af den vår tid tillhörande
evolutions-(utväcklings)teorin, som väl sprider icke mindre ljus öfver det
historiska förloppet än öfver människonaturens gradvisa förädling. Anarkisten
förbiser, såsom teoretiker, ingalunda den historiska utväcklingen; men han är
djärfvare än andra i sin uppfattning af, hvarest den nuvarande historiska
tidrymden bör och måste sluta. Han finner tiden inne för en ny sakernas
ordning; och det är väl i alla händelser människan, som gör historien. För
resten har tron på den historiska metodens ofelbarhet och alltförklarande
förmåga blifvit betydligt skakad, sedan den nyare och exaktare riktningen inom
samhällsekonomin börjat göra sig mer och mer gällande (den som hos oss
oegentligt blifvit kallad jevonism efter den engelske ekonomen Jevon). Nu
som allt framgent begagnar man sig af historien såsom en utmärkt
erfarenhetskälla, men tilldelar förståndet en större suveränitet, utan att falla tillbaka i
metafysikens[1] bottenlöshet.
På det ekonomiska området är anarkisten lika berättigad att kallas
socialist som hvilken marxist som hälst. Det utmärkande draget i all
äkta socialism är fordran på arbetsinstrumentens, det sociala kapitalets,
öfvergående till kollektiv egendom. Icke allenast jorden och allt hvad däruti är,
utan äfven maskiner, byggnader, kommunikationsmedel, såsom järnväg, post
telegraf skola tillhöra den samfälda egendomen, icke den enskilde. Denna
fordran är lika oeftergiflig för anarkisten, som för statssocialisten, den
autoritära socialisten.
Men medan socialdemokraten blott tar hänsyn till
produktionsmedlens gemenskap, utan att närmare fråga efter huru produkterna bli
fördelade bland de producerande, går anarkisten ett steg längre och vill ha äfven
konsumtionen närmare angifven.
Fördelningen af produkterna, förvarade i statsmagasin, vilja
[1] S. k. vetenskap, som har till ändamål att utreda det öfversinliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urf/1891/0024.html
