Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nummer 3
- Hvad är frihet?
- Stockholms mars-minnen II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den frie mannen är själf herre öfver sitt öde, Han icke blott nekar
lydnad åt hvar och en, som tillåter sig att gifva honom en befallning eller att
fordra en tjänst af honom, utan han fordrar också en hedersupprättelse; det
är en förolämpning att antaga att en fri man är nog feg att lyda en befallning.
Stå då emot öfverheten, hvarhälst du möter den, ty ingen har
rättigheter öfver dig mer än du själf.
Styrelsen är källan till all makt och myndighet. Hvad den än har för
form är dess väsende monarkiskt. Styrelse och monarki äro två liktydiga
begrepp. För att kunna grundlägga republiken och lefva i frihet måste vi då
förstöra styrelsen.
D. F. Duhamel.
*
Stockholms mars-minnen.
Hela söndagsförmiddag — den 19 mars — strömmade skaror af nyfikna
till Storkyrkobrinken för att skåda »förödelsen». Det var samtalsämnet för
dagen. Och mångfaldiga voro de historier som voro i omlopp om »upproret»
och hvad som skulle följa. Allmänt hette det, att på flera krogar hade
förtäringen varit fri, och man påstod att många pärsoner fått t. o. m. 2 rdr bko
för att »göra väsen».
På söndagsmiddag var statsrådet församlat hos konungen, hvarvid det
beslöts att utfärda en proklamation till folket.
Här och hvar på husknutarna anslog också öfverståthållareembetet
kungörelser, att alla husportar skulle vara stängda kl. 10 på aftonen o. s. v., en
mängd försiktighetsreglor, som dagen därpå ännu mera skärptes, i det
portarna skulle stängas redan kl. 8, efter hvilken tid barn och tjänstfolk skulle
hållas hemma, flera personer icke fingo stanna på gatorna och tala med
hvarandra, krogar och butiker skulle vara stängda o. s. v. — —
Det var »en hård tid» för Stockholms borgare och för de styrande.
Länge hade ju bladen dag efter dag berättat om oroligheterna i Paris; ingen
kunde svara för hvad som kunde hända här. Folket var i jäsning, och man
visste, att det var sannt, att »nyheterna om den franska revolutionen värkat
en särdeles liflighet i sinnesstämningen och en entusiasm, som man knappt
skulle tilltrott det svenska lynnet».
Man tänkte med ängslan på gårdagens afton, och hyste en viss, ännu
större fruktan för kvällen som stundade . . . . . .
Vid 4-tiden gjorde en grupp på omkring 50 pojkar en liten stormning
mot Davidsons konditoributik, slogo sönder rutorna i fönstret och trakterade
sig med där befintliga sötsaker.
Senare blef det i stället allvarliga sammandrabbningar, vida hetare än
dagen förut. Då massorna icke visade lust att efterkomma uppmaningarna att
skiljas, upplästes ett slags upprorsakt, hvarefter soldaterna åter började skjuta
i Storkyrkobrinken och på Vesterlånggatan, ned åt gränderna till Nygatan.
Folket svarade med stenar och skott. Från fönstren och taken kastades
skållande hett vatten ned på soldaterna.
Likaledes kom det till heta sammandrabbningar på norrmalm. Där drogo
stora massor fram under vildare rop än aftonen förut samt sönderslogo bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urf/1891/0026.html
