Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna frivillighet i arbetet, denna sympatiska kraft, som sammanhåller
grupperna, detta bristande anförarskap efter nutidsbegrepp vill jag belysa med
ett exempel. Den i London utgifna, på tyska skrifna anarkisttidningen
Autonomi utgaf för några år sedan en »förklaring», som innehöll ungefär detta:
»Autonomi» har hvarken haft den eller den namngifna pärsonen till sin
redaktör. Den skrifven af både de manliga och kvinliga kontrahenterna.
Hvarje vecka hålles i klubbens lokal ett redaktionssammanträde, då artiklarna
läsas och kritiseras. Till sammanträdet ega alla klubbmedlemmarna rätt att
infinna sig och att deltaga i debatten[1] — —
Är nu, hvad anarkisten säger, valet af arbete alldeles fritt, äfvensom
konsumtionen inom kommunen fullkomligt fri, ligger det nära till hands att
tro, att inom densamma många för samlifvet nödvändiga arbeten skola bli
ogjorda och en oberäknelig skara lättingar, hvilka skola lefva som parasiter
på de arbetssamme, af sig själft uppkomma.
Hvem skall vilja företaga sig de tunga och obehagliga arbetena?
Anarkisten tröstar oss med att individen, vand vid ett bestämt yrke, skall
förrätta detsamma lika bra efter revolutionen, som före densamma. För resten
bör man icke underskatta den ofantliga förbättring i arbetsförhållandena som
inträder med det nya samhället: lönsystemet är borta; arbetstiden är reducerad
till 3, 4, eller 5, högst 6 timmar; förbättringar i arbetsmetoder; maskiner
och andra det mänskliga arbetet sparande uppfinningar, som i mänsklighetens
tjänst göras af vetenskapen, skola komma till en icke hittills anad användning
i arbetet.
Hvad åter den förmenta af anarkismen befordrade lättjan vidkommer,
så har den inga utsikter för sig, efter hvad anarkisten tror. Den af moralen
underhållna vanan skall förvisso utjämna svårigheterna, hvilka — anarkisten
bestrider dem icke — komma att inställa sig i det nya samhället till en
början. När man gör den invändningen, att det fria valet af arbete skall
framkalla lättingar, gör man den med nutidens missförhållanden för sina ögon, ehuru
med orätt. Ty med de gynsamma omständigheter, hvarunder alla komma
att lefva, skall följa en sann håg för arbete; intet lönesystem, kort arbetstid,
riklig tillgång på tids- och arbetsbesparande instrument, arbetets produktivitet,
val af arbete efter egen smak — allt detta skall göra arbetet lätt och till ett
nöje, så snart människorna frigjort sig ifrån sin nuvarande koruption och nya
generationer befriats från känslan af kroppslig öfveransträngning. Vill man ha
sina behof mättade, måste man själf producera, ty inga slafvar stå lättingen
till tjänst; inga pängar att köpa slafvar med. Tjänst står emot tjänst och
icke såsom nu, kapital (d. ä. pängar) emot arbete.
Handel i den vanliga meningen existerar icke i »den kommunala
socialismen». Produktionsföreningarna, jordbruks- och industriassociationerna, fria
och återkalleliga, producera och fördela varorna själfva; utbytet mellan de
ekonomiska kommunerna ske uteslutande genom dem själfva, utan något
mellankommande af något särskilt köpmansstånd, som beskattar både producenten
och förbrukaren. Det har redan blifvit sagt, att associationerna tillkomma för
det eller det ändamålet, för den eller den efterfrågans skull; efter de för handen
varande behofven. Skulle öfverskott af varor uppstå inom en kommun och
brist i en annan, kunna de båda kommunerna, tack vare den fria dispositionen
öfver telegraf, kommunikationsmedel etc. lätt få sina önskningar uppfylda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
