Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 8 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fullmäktigskap och representantskap.
En liten vidräkning med socialdemokratin
af G. H. H. ;
I en stund, då hrr socialdemokrater af den marxistiska ullen äro
som mäst öfvermodiga, kan det ej skada att rycka fram med en
betänkligt svag punkt i hela deras politiska resonnemang, men som å andra
sidan är anarkismens eller, såsom jag hälst ville säga, antikratins[1] styrka.
I en artikelserie om anarkismen i de fyra första häftena af denna
revy har blifvit framhållet, att antikratiska skolan skiljer sig väsentligen från
den statssocialistiska i dess egenskap att vara en både politisk och
ekonomisk skola, medan marxisterna, från teoretisk ståndpunkt, uteslutande
äro en ekonomisk. Det marxistiska hufvudorganet här i Sverge —
»Socialdemokraten» - må huru mycket som hälst söka öfvertyga eller inpränta
hos sina läsare, att anhängarne af Marx’ »Kapitalet» – den
socialdemokratiska bibeln, som sent omsider fått de officiella yrkeslärdes sanktion
och det betyder ju så ofantligt mycket för den auktoritetstroende –
äro politikerna ex professo. Tidningens påståenden bli ändå bemötta
med ett visst småleende af en hvar auktoritetsförnekare, som studerat
samhällsläran lite djupare och allvarligare än socialdemokratiska
programmer, flygblad, m. m. dylik litteratur för dagen. Att hrr socialdemokrater
1 en handvändning fått ett anfall af politiskt inträsse och numera, i
själfbelysning, briljera såsom det enda »politiska framtidspartiet», värdt att
tala om — det ligger ingalunda i den socialdemokratiska lärans väsen,
ty vore statssocialismen hvad den utger sig för att vara, en ekonomisk
skola rätt och slätt, skulle hon aldrig befatta sig med politik i ordets
vidsträcktaste mening; enär de ekonomiska såväl som de öfriga
nutidslytena, enligt dess mening, ha sin enda rot i de ekonomiska
förhållandena. Den praktiska arbetarepolitik, som socialdemokraterna nu
bedrifva, är erndast framkallad af tillfälliga, således öfvergående,
omständigheter och därjemte samt icke minst af den teoretiserande anarkismen
eller antikratin. Tillfälliga omständigheter, sade jag, ty de
»konsekventa» socialdemokraterna vilja samhällets ekonomiska omgestaltning
under bibehållandet af det nuvarande, låt vara mäst avanserade
politiska statsskicket – det republikanskt demokratiska eller m. a. o. det
parlamentariskt-representativa med president — icke monark, gu’ bevars
-— som öfverhufvud, och när så den lilla klickern af »folkvalda»
representanter behagat ge dem hvad de i ekonomiskt afseende fordra,
blir det politiska förtrycket icke desto mindre kvar. Visste hrr
socialdemokrater sjalfva hvad de prata om i politiskt hänseende skulle de
om de voro moraliskt starka, icke längre sprida ett falskt sken öfver
demokratin med sitt social framför demokrati, ty dagens demokratiska
politiska vensterparti fordrar just hvad hrr socialdemokrater uppställa
som sina politiska fordringar. Man kan också på denna grund säga, att
hrr socialdemokrater af det tyska fullblodet äro demokraternas tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
