Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 9 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk på eganderätt till solens strålar eller betrakta en medmänniska som sin
egendom, åtminstone får han icke betrakta ett sådant på våldet fotat anspråk
såsom en naturlig produktionsfaktor. Men likaså litet är anspråket på jorden
eller produktionsmedlen att betrakta såsom en naturlig produktionsfaktor.
Vetenskapen kan endast konstateia att det gifves dylika anspråk, som värka
störande på det naturliga produktionsförhållandet och beröfva arbetaren de
naturliga betingelserna för produktionen, men hon får likväl icke betrakta
denna om än aldrig så ofta förekommande oordning såsom en grundlag för
produktionen. ’Den nationalekonomi, som icke dess mindre gör detta, liknar
den där zoologen, som fätt se ett antal grönsiskor med af klippta vingar i
burar med vattenholkar och därur drar den slutsatsen att afklippta vingar, burar
och vattenholkar äro dessa fåglars tre naturliga existensvilkor. I dessa
grön-siskors belägenhet befinner sig arbetarne utan jord och utan produktionsmedel,
och det faktum, att de räknas i millioner, berättigar visserligen icke
vetenskapen att betrakta denna belägenhet såsom naturlig och ur detta sakernas
tillfälliga tillstånd härleda en allmängiltig produktionslag. — Den lefvande
värk-ligheten upphör icke att åter och åter framställa dessa frågor, och tillsist kan
äfven vetenskapen icke undgå, att sysselsätta sig med dem. Men då måsto
hon träda ut ur den trollkrets, där hon för närvarande befinner sig, och där
hon så att säga beständigt vrider sig omkring sig själf, träda ut i det lefvande
lifvet och med modig blick se tingen sådana, de äro. Då skola alltigenom nya
meningar och åsikter rycka fram, hvilka den nuvarande s. k. vetenskapen
med sina systemer och principer kasta öfverända, och förhjälpa det sunda
människoförståndets uppfattning till sin fulla rätt. Äfven den frågan, hvad
pänningen är, skall då finna sin lösning och det skall framgå, att pänningen
icke alltigenom är ett oskyldigt medel för underlättandet af handel och för
möjligheten att spara, något som vetenskapen 1111 framställer den som, utan
att den (pänningen) nu är det förnämsta och ypperligaste medel lill den ena
människans underkufvande genom den andra, med ett ord att den är:
koncentrerat våld.
Den socialistiska propagandan.
f/vad är ändamålet med doi socialistiska propagandan ,J
Helt visst åsvftar den att klargöra för de avbetande klasserna, att det
j O ’
s. k. samhället sådant det 1111 existerar är grundat på underklassens utplundring
genom öfverklassen, de närandes genom de tärandes, de inångas genom de
fås; att så länge som denna privilegierade utplundring pågår skola de, som
värkställa allt det nyttiga arbetet, lika oföränderligt beröfvas all den lifvets
förfining som antages utgöra skillnaden mellan den civiliserade människan och
vilden, medan deras lif är mycket mera. mödosamt och mera. fattigt på nöjen
än de vildaste folkslags. Korteligen, det första vi måste prägla in hos arbetarna
är, att. göra dem alltigenom missnöjda med sina ogvnsarnma ställning.
Därnäst måste vi klargöra för dem att detta tillstånd af slafveri, denna
ogynsamma ställning, som gör dem så olyckliga och bittra, icke är ett
nödvändigt förhållande för dem som producera, frambringa landets rikedom, utan att
dessa arbetande män och kvinnor kunde likafullt arbeta, lefva och gagna om
de arbetade för hvarandra och icke för sina privilegierade herrar.
Vidare ha vi att klargöra för arbetaren, att detta fåtalets privilegium
att tvinga flertalet till ett eländigt lif endast är en följd af privategendoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
