Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 9 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva sin andel i hvarje produkt, och att följaktligen deu framalstrade varan
—■ eller värdet, lösen för densamma, pänningen — billigtvis fördelar sig på
alla tre, och visserligen som ränta för innehafvaren af jord, som kapitalvinst
för egaren af produktionsmedel och som arbetslön för arbetaren. Är detta
värkliga förhållandet? Är det under alla omständigheter riktigt, att dessa
faktorer, och blott dessa, hafva sin andel i frambringandet af hvarje produkt?
Under det1 jag skrifver dessa rader, produceras hö rundt omkring mig.
Af hvilka faktorer är denna produkt sammansatt? Jag ser att tre-delningen
här icke stämmer; att utom jord, arbetsredskap och arbete äfiten andra ting
komma i fråga: sol, vatten, den samhälleliga organisationen som skyddar
gräset från att afbetas af främmande boskap, slotterkarlens yrkesskicklighet, hans
förmåga att medelst språket göra sig förstådd och talrika andra »faktorer»,
som nationalekonomien på inga vilkor vill erkänna som sådana. Solvärme
och solljus äro för hvarje slags produktion en långt nödvändigare faktor än
själfva jorden. Jag kan mycket väl föreställa mig, att hvar och en
isynnerhet i staden tar sig den rättigheten att genom murar och trädplanteringar
beröfva en annan solljuset, och detta är äfven förhållandet med vattnet och
luften. Jag kunde fylla en hel volym med uppräknandet af de mest
skiljak-tige faktorer, som alla hafva sin andel i framalstrande af de mångfaldiga
produkterna. Hvarför lämnar vetenskapen dem åsido, hvarför talar den alltid
blott om dessa tränne faktorer i produktionen?
Väl endast därför, att sällan någon sträfvar efter dessa andra ting:
solens strålar, vatten, luft o. s. v., under det att äflan efter jordegendom och
kapital är ganska allmän i vårt samhälle.
Vetenskapen håller sig således icke vid den väsentliga kärnan i tingen,
utan hon anpassar sina meningar efter för tillfället bestående, växling
underkastade förhållanden och talar efter godtfinnande om dessa tränne faktorer,
som just ligga nämast till hands, eller som hon önskar hänleda
uppmärksamheten på. Arbetaren har ingen del i jorden och produktionsmedlen — om
vi blott litet reflektera öfver denna mening, så måste vi erkänna den
motsägelse, som den innehåller. Begreppet »arbetare» innesluter äfven den jord,
dén plats, på hvilken han lefver, lika väl som de redskap, han använder vid
sitt arbete. En arbetare, som icke lefver på en plats och eger sina
nödvändiga arbetsredskap har aldrig funnits och kan aldrig finnas. Om landtarbetaren
icke eger någon jordlapp, någon häst eller lie, om skomakaren icke har
någon stuga eller syl, så vill det säga så mycket som, att någon har beröfvat
dem alla dessa för dem nödvändiga ting, men icke att det kan gifvas en
landtarbetare utan plog eller skomakare utan värktyg. Liksom man endast
kan föreställa sig en fiskare utan fiskredskap på torra landet under den
förutsättningen, att någon har fördrifvit honom från hans fiskvatten öch beröfvat
honom hans redskap, på samma sätt äro landtarbetaren och skomakaren, utan
de för deras arbete nödvändiga faktorerna, endast tänkbara under den
förutsättning, att dessa faktorer blifvit dem med våld undanhållna.
Väl kan det finnas människor, som jagas från ort till ort, liksom ock
sådana, hvilka man fråntagit deras arbetsredskap, och hvilka man tvingar att
med främmande värktyg förfärdiga saker, som de icke behöfva, men det vill
endast säga, att det gifves fall, där tingens naturliga ordning är störd. Om
vetenskapen betraktar alla de ting, som kunna frånröfvas arbetaren af en
annan såsom produktionens faktorer, hvarför anser hon då icke slafbaronernas
anspråk på slafvarnes pärson för en sådan faktor ? Ingen kan framställa an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
