Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 9 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skylta på affischerna, då förlorar tidningen sitt anseende, den upphör att
värka i »upplysningens och kulturens tjänst», säga »salongerna», som gärna
citera pressen, medan pressen i sin ordning är idel välvilja mot »salongerna».
»Salongerna» och pressen äro två röster, som icke veta, att de äro ekon af
hvarandra. Hvad »salongerna» tycka är kultur, det tycker pressen är kultur
och vice versa.
»Salongerna» ge impulser, pressen ger impulser och den senare
fortplantar kulturrytmen nedåt, så långt som en någorlunda stadig ekonomi bjuder
resonnans för kulturvibrationerna därofvanifrån. Där denna förutsättning saknas,
där tonar blott det svagaste eko, där kväfves slutligen impulsen •— af
lef-nadsbekymren...........
Nu kommer en pärson, som tror på de eviga rättigheterna från 1789,
en demokrat, och föreslår att höja massan till, ja till hvad? Till bourgeois,
till teaterhabitueer, till recensionsläsare ? Ja visst, ty icke förr än massan blir
salongsmässig, förr har den icke den nödvändiga kulturbetingelsen för ett
»högre» lif, för större portioner vid lifvets bord.
Men annars gifves en annan art, hr demokrat, af kulturell värksamhet.
Gif först de större portionerna och låt oss sedan tala om en kulturell värkan,
men akta oss för talet om kultur-betingelser, som aldrig ge de större
portionerna, och som man godt kan vara utan, sålänge de större portionerna saknas.
Hr demokraten vänder på klacken : »Så rått resonnerat, så kulturfientligt».
Ja, det är rått, det är riktigt, det är kulturfientligt. Fientligt mot
demokratfras, fientligt mot öfverkultur, fientligt mot borgerlig kastratkonst, fientligt mot
en åbäknings- och replikkonSt, älskad och förstådd af parketten, fientligt mot
recensionskonst, bortfuskad i kotterier och anlagd på behärskning af opinionen
för de intimaste privatinträssen. Sån’t är icke kultur, det är pressvrövel och
salongskretinism.
Under lien.
Religionshumbugen. Den som uppfattar religionen såsom ett vackert
gammalt bruk: knäpa i hop händerna, gå då och. då i officiell eller privat
sirapstratt o. s. v., han eller hon betraktas icke såsom en dåre. Men väl
den som tar religionen på fullt allvar.
Då hr Almgren, »kungamördarn», inför de skriftlärde i hofrätten svarar:
»Jag har ingen annan konung än. Jesus min gud», då rycker lite hvar på
axlarna och tycker det är synd om — dåren. Han som tagit
religionsför-fäarne på fullt allvar, han är en dåre. Han, som tror livad han som. barn
fått lära, att Jesus är mänskornas konung. Han begriper inte, att allt sånt
där är sluga lögner, ingen klok sätter minsta tro till, men som har sin stora
religiösa betydelse ändå: det gör människorna till sådana satans fän. och
hycklare.
I lögnpredikanter! Edert skamliga handtvärk har kräft än ett offer,
åter skapat en dåre. Men själfva ären I i sanning inga dårar: I ären ena
skrymtare, huggormars afföda, utanpå hvitmenade och djäiligt gentila, inuti
fulla med de dödas ben och allsköns orenlighet.
En folkfiende. C. m. i »Fäderneslandet» — densamme som för ett
eller par år sedan satt ihop en sådan gemen smutsartikel emot hr Lennstrand,
— har inspirerats till en ny snarlik uppsats. Det går denna gång ut öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
