Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdom råkat blifva så förkyld, att inga medel hjälpte
hvarken att bota eller dölja dess vanprydande rodnad.
Dessutom var hon illa växt — »platt och tunn som
ett bräde», sade herrarne. Och, värst af alt,
mungiporna hade en ledsam dragning nedåt, hvilket gaf
henne ett utseende af tråkighet som mer än alt
annat aflägsnade kavaljererna. Den stackars Eugenie,
hon skulle ingenting högre önskat än att slippa vara
med i verlden utan få stanna i sitt hem, där hon
var så verksam och anspråkslös, att alla som kände
henne närmare höllo af henne. Hon var icke det
ringaste bestucken af verldens flärd — den hade ju
också aldrig haft något bestickande för henne — hon
hade tvärtom en ganska skarp blick för lumpenheten
af det lif, som omgaf henne, och hon kunde satirisera
det på ett både bitande och humoristiskt sätt i en
förtrolig krets — men hon var alt för väluppfostrad
och konventionel för att någon enda gång låta sin
humor lysa fram i sällskapslifvet.
Hon var tvungen att vara med, emedan hennes
mor, en gammal skinntorr friherrinna med skarpa
drag, som hade varit hoffröken och gift med en
excellens, ej kunde lefva utan att åtminstone någon
gång i veckan få visa sina juveler på sin vissna hals.
Och utan sin dotter kunde hon naturligtvis icke gå,
det skulle sett underligt ut. Och dessutom, Eugenie
måste ha en man, och hur skulle hon få det, om hon
började sitta hemma som en gammal fröken.
Friherrinnan uppträdde i afton i purpurfärgad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
