Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädstammarna i Humlegården utanför fönstren. Där
skulle de mötas i morgon! Ack, om han i stället
hade sagt nu strax! Om hon just nu hade fatt smyga
sig ut i sin tunna klädning och han hade slagit sin
kappa omkring henne för att värma henne — hon
tänkte icke på, att herrarne i hennes samtid ej
nyttjade kappor, liksom Romeo — och om de så hade
fått gå bort tillsammans — långt, långt bort från
denna prosaiska verld, där ingen förstod hur två
hjärtan kunde mötas och finna hvarandra från första
ögonblicket.
Hon fick ej länge vara ensam; en dörr öppnades,
lätta steg kommo trippande och en hvit gestalt i
bara nattlinnet stod midt i månstrålen.
»Men Arla, kommer du då aldrig nå’nsin!»
»Kära Gurli, hvarför sofver inte du för länge
sedan?»
»Äh! — tror du jag kan somna förr än jag fått
höra litet om balen. Kom nu, hu hvad här är kallt!»
Hon frös så att hon skakade i sin tunna
nattdrägt, men hängde sig likväl fast vid systern, som
stod framför det öppna fönstret.
»Gå, du förkyler dig ju.»
»Det bryr jag mig inte om», sade hon huttrande.
»Jag går inte förr än du kommer.»
Arla måste som vanligt gifva vika för den yngre
systerns starkare vilja. Hon stängde fönstret och de
gingo in i sitt rum, där Gurli åter kröp upp i bädden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
