Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stor man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva hes och oredig, tils den slutligen endast
liknade en hviskning. En askgrå blekhet for öfver de
nyss så lifliga och rörliga dragen, blickens glöd
slocknade hastigt. Excellensen gjorde ett ängsligt försök
att resa sig, men sjönk åter tillbaka i fåtöljen och
fälde papperet till golfvet.
Med ens förvandlade sig hela den stumma,
lyssnande skaran till en rörlig, böljande massa; somliga
trängde sig fram för att bättre kunna se den store
mannen, då han leddes ut af två af sina fräjdade
medbröder, andra stormade dörrarna för att komma ut
på gatan och därifrån se honom föras i sin vagn.
Från de reserverade bänkarna iakttog man att
konungen själf lemnade sin plats för att personligen
underrätta sig om sin högt betrodde mans befinnande.
Utkommen i friska luften återfick excellensen
hastigt sina krafter; han steg själf upp i sin vagn och
afböjde alla vänliga anbud att följa honom hem
under förklaring att det hela ej var något annat än en
tillfällig svimning. Han hade inbjudit några af de
aderton, som voro resande i staden, att supera hos
honom efter högtidlighetens slut, och han bad nu att
man ändtligen ej måtte beröfva honom detta nöje,
hvaråt han så mycket gladt sig.
Vagnen satte sig i rörelse, och han sjönk ned
mot kuddarna med slappa drag, slocknad blick och
skälfvande i alla lemmar. Endast med stor möda
kunde han gå upp för trapporna till sitt hem och
skyndade sedan direkt in i sitt arbetsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
