Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stor man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon hade aldrig frågat sig själf, om det låg
något berättigadt i dessa motsatser mellan öfverflöd och
armod. Somliga menniskor voro rika, andra fattiga,
så hade det ju alltid varit och det kunde nu en gång
icke hjälpas. Och hon visste ju att hennes mor
alltid utöfvat en frikostig välgörenhet och ofta brukat
besöka hyddorna; de fattiga voro henne således
skyldiga både tacksamhet och kärlek. Själf hade hon
aldrig brukat följa modern på dessa besök; hennes
aristokratiska natur ryggade tillbaka för nöden och
smutsen, och hennes finkänslighet led af moderns
något nedlåtande välgörenhet. Men den tanken att
dessa människor, som berodde af hennes far, kunde
hafva rätt att fordra något annat och mer af honom
än en tillfällig och godtycklig välgörenhet, hade
aldrig förr än nu fallit henne in.
Vid hemkomsten skickade hon efter förvaltaren
vid godset och frågade honom i en ganska sträng
ton, hur det kom till att folket såg så fattigt ut,
och att bostäderna voro så dåligt underhållna. Hon
hade nästan anat det svar som följde: Excellensen, i
sin höga ställning, hade naturligtvis behof af så stora
inkomster som möjligt. Förvaltaren hade blifvit
tvungen att oupphörligt sätta upp arrendena och att göra
utmätning hos dem som ej kunde betala.
För första gången uppsteg i Hedvigs sinne ett
tvifvel, visserligen svagt och omedvetet, men dock
ett tvifvel på den verkliga halten af faderns storhet.
Hon ryggade tillbaka för att träffa honom i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
