Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doktorns hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
supén redan var serverad. Nordenberg syntes något
ur humör och bad om ursäkt för att hans hustru ej
vidare kunde visa sig. Hon mådde ej riktigt bra.
Men knappast voro herrarne utkomna i salen,
förr än dörren från sängkammaren öppnades och den
unga frun stod på tröskeln.
Vid första blick på henne märkte Selmer hvad
hon företagit sig sedan han sist såg henne. De i
grönt skiftande ögonen, hvilkas milda glöd förut hade
synts honom så tilldragande, voro nu ljusa och
glanslösa, hon var ytterst blek och de fina, regelbundna
skönhetsdragen voro stämplade af en slapphet som
kom honom att rysa.
Hennes man gick hastigt emot henne, fattade
hårdt i hennes hand och sade i en skarp, hväsande
hviskning: »Gå genast härifrånI» Vänd till de
andra tilläde han högt: »Jag hoppas herrarne ursäkta,
men min hustru är verkligen så klen, att jag inte kan
tillåta henne att anstränga sig. Gå hällre strax och
lägg dig, Helena!» Han bibehöll ännu sitt tag om
hennes handled och gjorde en omärklig men
våldsam rörelse för att skjuta henne ut ur rummet.
Men då gnistrade det till i de gröna ögonen och
förgen strömmade plötsligt till de bleka kinderna.
»Nej!» utbrast hon. »Jag går inte. Du skall inte
inbilla den främmande doktorn att jag är drucken.
Jag skall stanna kvar och visa honom att det inte är
sant — inte sant hvad han tror om mig.»
Hon hade lösryckt sig från sin mans järngrepp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
