Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doktorns hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten, de ömma, drömmande ögonen, de fina> tätt slutna
läpparna — denna intagande blandning af vek känsla
och viljekraft — hvilket herravälde den hade utöfvat
öfver honom! Han, den bortskämde, despotiske
mannen, hur hade han icke böjt sig inför denna rena,
djupa blick, som tycktes vilja skåda rätt igenom
honom och granska hvarje själens gömma; hur hade
han icke blygts för att någonsin inför henne visa
någon af de oädla instinkter, som slumrade hos honom.
Han hade känt, att Oaktadt hennes ömhet, hennes
hängifvenhet, skulle han i henne haft en oblidkelig
domare, om han någonsin inför henne visat sig
lumpen eller småsinnad. Och att säga ett hårdt ord till
henne — det kunde han aldrig ens tänka sig som en
möjlighet.
Han hade fått porträttet sig tillsändt just denna
dag; det hade tillhört en slägting till Helena, som
nyss aflidit.
Han hade suttit öfver en timme försjunken i dess
betraktande, då dörren till hans rum sakta öppnades
och Helena stod på tröskeln.
I detta ögonblick glömde han alt det bittra, som
låg emellan denna stund och den, då detta porträtt
var en lefvande verklighet; han såg icke hur
sorgligt härjadt detta fina ansigte blifvit. Han kände
blott en brinnande åtrå att åter få sluta sin hustru
i sin famn, och han gick emot henne med utsträckta
armar.
Men hon ryggade tillbaka med en nästan skrämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
