Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det är ju ett vanligt inkast, som man alltid
får höra. Jag vill inte förneka konstens, skönhetens
betydelse i lifvet, men jag tror, att har man en gång
fått upp ögonen för alla de kräftsår, genom hvilka
samhället håller på att förblöda, så skall man snart
icke längre kunna se skönheten för all den styggelse,
som fördunklar dess anlete. När en menniska håller
på att drunkna, så tänker man förr på att rädda henne
än på att njuta af den vackra anblicken af den
skummande forsen — och så länge större delen af
mänskligheten håller på att förgås i laster och elände, har
det lilla fåtalet lyckligare lottade annat att tänka på
än att gå och förädla sig i skönhetsnjutning. Och
först då, när alla människor på jorden blifvit satta i
tillfälle att förstå och lyda Guds ord, först då må
man börja tänka på att njuta af de medel till en
högre intellektuel utveckling, som Gud gifvit oss.»
»O, men det är en gränslös själfTörsakelse ni
fordrarl» utbrast hon. »Om detta är att vara en
kristen, så har jag inte mod att blifva det, ty ett så
oerhördt kraf skulle krossa mig.»
»Ni vore ej den första», svarade han med ett
uttryck af hårdhet. »Men må hällre hundra tusen
människor gå under än att kristendomens ideela,
absoluta fordran skulle låta pruta med sig.»
Ellinor hade börjat blifva grubblande och hennes
vänner voro ytterst oroliga för den förändring, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
