Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bord, förspilla all lifvets lycka och min själs salighet
blott för en enda dag i en segelbåt med Tea —
med de friska fläktarna från hafvet och den stora,
tysta naturen omkring mig.»
Hennes häftighet förskräckte honom och han såg,
att det kunde vara farligt att nu motsätta sig hennes
önskan. Hur gärna hade han ej velat gifva vika,
men han vågade ej. Han hade längesedan insett, att
han gent emot henne begått just detta olycksaliga
misstag, som han alltid velat undvika — att genom
sitt personliga inflytande förmå en människa att
bestämma sig för tron, utan att denna tro hos henne
berodde på personlighetens afgörande och hjärtats
fria val. Men då det nu en gång kommit till denna
punkt kunde han ej lemna henne frihet att än en
gång välja. Hon fick ej affalla, hon måste kvarhållas
och framdrifvas i tron, kosta hvad det ville. Och
därför gick det ej an att söka lätta vägen för henne,
ty endast genom offret går vägen till sanningen. Om
också grubblet angrep hennes hälsa, ja, kanske
hotade hennes lif eller hennes förnuft, så gick det ej
an att lättsinnigt söka skingra det med andra intryck,
#
det måste tvärtom fullföljas och genomlefvas ända in
i sina yttersta konsekvenser för att slutligen
möjliggöra tillegnandet af en sann, personlig tro.
Själf-försakelse och forskning — detta var ju vägen, som
om den troget fullföljdes slutligen måste leda till
målet. Blott ingen vek känslosamhet i falsk kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
