Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du anser dig således i alla fall berättigad att säga
till mig: jag förbjuder — jag befaller. Ock du
räknar på att finna mig undergifven — enligt skriftens
fordran — men du misstar dig. Jag har inte längre
någon tro på skriften — och hvad jag längtar efter
det är att göra uppror — mot dig, mot Guds ord,
mot alla de band och bojor, som nedtrycka mig.»
Hon störtade ut och in i sin sängkammare, där
hon häftigt gråtande sjönk ned på soffan.
Hon satt länge uppe på natten och väntade på,
att hennes man skulle komma in och uppsöka henne,
men han kom ej. Han tillbragte hela natten vid sitt
arbetsbord, något som ej så sällan inträffade.
Ellinor somnade slutligen in på soffan men
vaknade i morgongryningen och sprang då upp och
öppnade fönstret. Det var en kväfvande stillhet i
luften; hela naturen tycktes stå i andlös förbidan och
lyssna efter suset af en enda frisk fläkt, af en droppe
regn.
Hennes beslut var nu fattadt; hon började lägga
ned alla sina klädningar i sin reskoffert samt plockade
fram länge glömda smycken,- spetsar och handskar.
Då klockan blef närmare 6 väckte hon jungfrun
och tillsade henne att gå ut och skaffa en åkare.
Som hennes mans rum låg på andra sidan om
salen hade han ej hört henne \ men just som hon fullt
resklädd och med slöja för ansigtet kom ut från sitt
rum mötte hon honom vid dörren.
Han studsade och frågade hvart hon ämnade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
