Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en sten, kastade slöjan tillbaka, lade handskarna
bredvid sig och stödde hakan emot händerna.
Det var något vemodigt och ängslande i denna
tystnad. Det var som en uppfordran att gå tillbaka
till sig själf och lyssna till dolda röster, som aldrig
fingo komma till tals ute i verldsvimlet. Det var
som skulle man kunna blifva bättre, sannare och
sundare här uppe, men först sedan man haft mod att
blicka den inre tomheten rätt in under ögonen.
Aurore visste ej hur länge hon hade sutit här,
då ljudet af en koskälla väckte henne ur hennes
drömmar. Hon sprang upp och såg med
förskräckelse några behornade hufvuden sticka upp öfver en
bergsskrefva och nyfiket betrakta henne. Det var ej
längre tid att tänka efter i hvad riktning hon borde
gå för att komma hem; hon störtade framåt med
vilda språng, kastande förskrämda blickar omkring
sig efter alla störar, som skulle kunna användas till
försvar, men utan att gifva sig tid att böja sig ned för
att upptaga någon af dem. Tidningsnotiser om onda
tjurar och uppristade inelfvor flögo genom hennes
uppskrämda hufvud. Här var lyckligtvis en gärdsgård
och hon klättrade utan besinning öfver den och kom
hufvudstupa ned på andra sidan med sönderrifven
klädning och rispor på händerna. Hon reste sig
skyndsamt och ville springa vidare, men kastade
först en blick tillbaka efter de ursinniga bestarna
och fann då ingenting annat än tre småväxta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
