Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aurore hade hela sommaren haft lust att segla dit ut
för att bese den. Men det hade alltid mött
svårigheter att komma dit, ty den lilla klippan som låg
midt bland undervattensskär och bränningar hade
ingen hamn, hvarför en båt blott kunde lägga till
där, då väder och vind voro särdeles gynsamma.
Ändtligen en dag i augusti hade fiskaren lofvat
att segla henne dit. Vinden var fördelaktig för
tilläggningen, men det blåste en half storm, och fiskaren
tog in ett par ref både på focken och storseglet.
»Det går an, fröken håller sig alltid morsk på
sjön», sade han. »Men vi få nog känna på vädret.»
»Det blir roligt», sade Aurore. Hon satte sig
till rätta i aktern och svepte in sig i pläden.
»Bor det några människor därute på skäret?»
frågade hon, då de seglade ut.
»Bara fyrvaktaren.»
»Bor han alldeles ensam på hela ön?»
»Ja, hela ön är inte stort större än fyrstugan.
När det stormar bra, slå vågorna samman öfver taket
på stugan, så att elden släckes i spisen.»
»Och där lefver han ensam hela året om?»
»Ja, han har väl en som aflöser sig ibland. Men
mest hela året om sitter han där ensam.»
»Men på vintern, då isen ligger?»
»Ja, så får han alt vara där ändå. Isen ligger
aldrig länge därute, den kan bryta upp när som hälst
och då får fyren lof att tändas.»
»Hvilket lif!» sade Aurore. Han borde väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
