Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spänning på sina julklappar, att de inte ha något
nöje af dansen.»
Men långt ifrån att förbättras, blef
sinnesstämningen mycket sämre efter lotteriet. Ty det fans
icke ett enda litet barnahjärta ibland dem, som icke
klappat af de vildaste drömmar om de mest
sagolika ting, som denna lilla mystiska papperslapp med
sitt nummer skulle bringa dem. En flicka var i sitt
innersta alldeles öfvertygad om, att hon skulle fa en
stor, stor docka, lika stor som hon själf, med riktigt
hår och ögon som kunde blunda, och hvilken
dessutom — det hade länge varit hennes dröm — hvilken
kunde gå. Att ega en docka, som kunde gå — det
syntes henne såsom höjden af all jordisk lycka — och
hvarför skulle hon inte få sin önskan uppfyld just nu, då
hon var på ett främmande ställe och fick en sådan där
papperslapp som hon aldrig hade fått förr — och så
hos doktorn till på köpet, doktorn som kunde allting.
— Under den långa väntan hade hennes hopp
öfver-gått till full visshet; och när hon slutligen fick ett
litet paket i sin hand, blef hon visserligen först litet
häpen, men tröstade sig med en obestämd
föreställning om, att nog kunde det väl vara en stor docka
ändå, fast paketet var så litet. Hon öppnade det
med högt bultande hjärta och fick upp — en
bilderbok, en bilderbok, som hon hade så många af förut,
hvilka hori aldrig brydde sig om att se i, och som
voro så’ tråkiga, så tråkiga. Hon var tillräckligt
väluppfostrad för att försöka dölja sin djupa
missar lifvet. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
