Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast omtalades såsom vacker? Men Gurli ville ej
blifva beundrad för sin skönhet — hon ville ej höra
tomma artigheter och lyriska utgjutelser öfver sina
mörka ögon, sin vackra växt, sitt svarta hår, som i
en afklippt lugg böljade ned ända till de fina, smala,
litet uppdragna ögonbrynen — hvad brydde hon sig
om alt det där, när det var med Arla man talade och
diskuterade intressanta ämnen, under det att ingen
föll på den idén att vilja höra hennes mening om
någonting. Därför hade häller ingen man ännu
lyckats att vinna Gurlis hand, ty ingen hade förstått den
rätta vägen till hennes ynnest.
Hvarken Arla eller Berndtson svarade på Gurlis
fråga. Kandidaten erfor en viss beklämning i hennes
närvaro. Han trodde som alla andra, att man ej
kunde tala med henne, utan att hon bara ville bli
kurtiserad — hennes säkerhet och verldsvana, hennes
något extravaganta klädsel och hennes djärfva,
glänsande ögon förvirrade honom. Han förstod sig ej
på att kurtisera, och han visste ej hur man skulle
bemöta en sådan strålande och segerviss skönhet,
som hon. Han kunde icke ana, att alt hvad hon
begärde och önskade var ett enda yttrande, som det
var något innehåll i och som var sagdt på allvar.
»Hvar äro de andra?» frågade Arla, som först
nu upptäckte att de gått så fort, att de förlorat det
öfriga sällskapet ur sigte. Hur hade hon kunnat
glömma sig så! Gå före ensam med informatorn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
