Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligen en behaglig känsla! Jag undrar inte als på,
att ni så ofta göra goda gärningar!»
Oaktadt sitt hån var dock kandidaten hädanefter
ganska mottaglig för Arlas föreställningar. Så fort
någon anledning till missnöje med honom förekom,
skickade man alltid henne att frambära klagomålen.
Han började vanligen med att häftigt motsäga henne
men slutade med att göra henne till viljes. Han
antog så småningom den vanan att bigta sig för henne
och omtala de små förseelser han begått, då hon
varit frånvarande, och häraf uppstod ett slags förtroligt,
vänskapligt förhållande mellan dem, som hade en
omedveten dragningskraft för dem båda.
Gurli och kandidaten stodo däremot på förklarad
krigsfot till hvarandra. Han ansåg henne kokett och
innehållslös på samma gång som hennes skönhet och
verldsvana imponerade på honom; han kunde aldrig
finna på något att säga till henne, och för att dölja
den förjägenhet han erfor i hennes närvaro,
affekterade han den fullkomligaste likgiltighet för henne
och undvek hälst hennes sällskap. Hon hämnades
genom att vid alla tillfällen söka förödmjuka honom
i främmandes närvaro, skickade honom små ärenden,
som hon visste att han, närsynt som han var, skulle
ha svårt att uträtta, eller anordnade sällskapslekar, i
hvilka han alltid var mycket bortkommen, såsom att
gissa gåtor eller skrifva s. k. bouts rimés. Det var
oupphörligt främmande, mest ungdom, ute pä Marie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
