Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanningar tände åter ett slags entusiasm i mitt sinne
— jag lefde med dubbelt lif under de månader jag
höll på med mitt arbete — jag hoppades särskildt
att träffa och såra och uppskaka en viss, mycket
di-stinguerad dam — jag hoppades kunna tvinga henne
att gå tillbaka till sig själf, granska sin egen
ofelbarhet och möjligtvis finna den otillfredsställande — ja,
jag var nog löjlig ibland att inbilla mig, att jag skulle
tvinga er att gråta öfver er själf — och så fick jag
i stället detta kort från er» — han tog upp det och
kastade det på bordet — »däri ni är så god och
förklarar mig, att ni beundrar mig — och så ert namn
tryckt under — fru hofrättsrådinnan Arla Örn, f.
Pfeifer. Ja, drömmer man dåraktigt ibland, så blir
också uppvaknandet därefter — man hoppas att tränga
till en kvinnas hjärta — och man får en
hofrätts-rådinnas beundran i stället.»
Han reste sig och tog sin hatt.
»Jag ber om förlåtelse för att jag uppehållit er
så länge», sade han. »Ni finner förmodligen, att jag
blifvit bra mångordig och retorisk, men detta beror
därpå, att jag håller på att utbilda mig till talare.
Jag har ännu mycket att säga mina landsmän, som
ej kunde få plats i mitt drama.»
Han bugade sig och gick. Hon stod blek och
stum utan att ens komma sig för att böja på
hufvudet till afsked. Hade hon följt sin ingifvelse skulle
hon sprungit fram, fattat hans händer och bedt ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
