Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet, gaf så modern handen helt flyktigt och sade
att han måste ge sig af till skolan och rusade sedan
i väg, slängande med armar och ben och med
hatten nedtryckt i pannan — det såg käckt och
man-häftigt ut — och skylde spåren af tårar.
Berndtson närmade sig nu Arla, som stod
försjunken i betraktande af den bortilande gossen. »Hur
länge tänker du stå här?» sade han ovänligt.
Hon studsade vid denna ton och såg upp på
honom. En smärtsam aning om de svåra slitningar hon
nu gick till mötes genomfor henne*.
Frampå förmiddagen skickade hon en biljett till
sin mor och bad henne komma till sig, då hon ju ej
kunde besöka modern i hennes nuvarande hem.
»Neka mig ej att komma — jag behöfver din
kärlek och din förlåtelse^, skref hon. »Och du skall
finna mig ensam hemma.»
Hon behöfde ej vänta länge — snart omfamnade
mor och dotter hvarandra under tystnad och satte
sig sedan ned bredvid hvarandra i softän.
Modern hade blifvit gammal — det ljusa håret
blandadt med hvitt, en liten nervös blinkning med
ögonen, som när man vill tvinga tillbaka tårar.
Ingen kom sig ännu för att tala.
Slutligen började Arla i tvungen ton att fråga
efter syskonen.
»Hur trifs Gurli i landsorten? Och Maria, som
också redan är gift! Jag hoppas hon gjort ett godt
parti — det vill säga med ett godt parti menar jag —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
