Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, bröstet käns alt lite tungt, men vid min
ålder får man inte räkna på småkrämpor.»
Han klappade henne på axeln och sade stolt,
vänd till en obefintlig publik: »Kan någon ana att
hon är 84 år fy Ida? Det vill jag fråga.»
»Nå, käre Gusten, har du ännu inte hört något
om hur det går?»
»Nej, jag har inte hört något ännu — men jag
kan vänta utnämningen hvad dag som hälst.»
Den gamla hade börjat oroas af tvifvel efter
samtalet med ofverstinnan.
»De tyckte ju om din predikan?» frågade hon.
»Det har du ju fått höra från flera håll?»
»Ja, det är vid min salighet säkert», sade
komministern och spottade mot kakelugnen. Det var
meningen att det skulle komma i spottlådan, men
han kunde ej sigta väl.
Jetta for genast upp. »Det är för otrefligt, Gusten,
att du inte kan lägga bort det där ständiga
spottandet. Man kan ju aldrig få ha snyggt. Och det där
oupphörliga harskandet och skrapandet med halsen
är så fasligt störande.»
»Nä nå, Jetta lilla, du vet ju, att han inte rår
for det.»
»Nej, jag har ju en kronisk katarr, vet jag.»
»Katarr! Jo, det är visst troligt. Man har väl
inte en katarr i åratal häller.»
»Jag säger dig ju, att den är kronisk», skrek
Gusten, som alltid blef häftig, då systrarna började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
