Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så gifter jag mig i alla fall inte med någon,
som inte gärna har mamma och flickorna i huset. >
Strax efter middagen måste komministern gå,
och han och modern togo ett mycket ömt afsked af
hvarandra som vanligt. De följde honom alla utom
Hilda ut i förstugan, men då Amalia tog honom i
hand nere i trappan ropade modern honom tillbaka —
hon ville ha hans sista handslag. Sedan sprungo de
till fönstret och nickade åt honom; därnere på torget
var det flere som skrattade åt den gamle mannen
med den underliga kappan, som oupphörligt vände
sig om och viftade med hatten samt till och med
kastade slängkyssar upp till det lilla fönstret med de
tre ansigtena mot rutan. Nu svängde han just om
hörnet och till Jettas förtviflan tog han upp ännu en
trasig näsduk ur fickan och lät den fladdra för vinden.
Sedan han helt och hållet försvunnit ur sigte
återtog fru Muurmeister sin stickstrumpa. Men hon var
ovanligt trött i dag, lät snart arbetet falla i knät
och somnade. Flickorna rörde sig så ljudlöst som
möjligt för att icke störa henne. Hon vaknade snart
igen af en lindrig hostattack och begärde litet
bröstsaft. Hon hade hostat litet hela sista året, men så
obetydligt, att hon aldrig velat rådfråga någon läkare.
»Det är bara litet maghosta», sade hon, »och det hör
till ålderdomen.»
Bröstsaften lindrade retningen och hon somnade
igen. Efter några ögonblick vaknade hon och frågade
hvad klockan var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
