Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty nu var slutligen hans hopp och mod fullständigt
brutet. Han var gammal nu, det kände han för första
gången, alt för gammal för att börja bygga upp något
nytt, alt för gammal för att längre springa omkring
på uppvaktningar hos vederbörande och blifva skrattad
åt i smyg, som han nog visste, att han mången gäng
blifvit.
Men detta var ändå icke det värsta. Det värsta
var, ,att hans mor var för gammal att vänta längre.
Hon var för gammal att vänta på den bekymmerfria
ålderdom, som hon så väl behöft få åtnjuta efter ett
sträfsamt och glädjefattigt lif. Skulle hon nu gå i
grafven utan den minsta lilla ljusglimt, med
bitterheten af ett helt lifs svikna förhoppningar? Han kände
sig nästan som en otacksam, ovärdig son! Skulle
han göra henne bara sorg i hennes höga ålderdom,
han som velat vara hennes tröst och stöd?
Då han följande dag kom till staden gick han
först in till skräddaren och gaf återbud om den nya
öfverrocken och bestälde i stället en varm
vinterkappa till modern af det tyg, han redan köpt.
Långsamt med tunga steg närmade han sig
moderns bostad. I förstugan möttes han af värdinnan,
som i en tämligen skarp ton underrättade honom om,
att hon hade att fordra hyran af herrskapet däruppe
för sista qvartalet. Fröknarna hade sagt, att
komministern snart skulle få pastorat, och då skulle han
betala för dem. Hon ville nu veta om det skulle bli
något af, ty hon hade annars andra spekulanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
