Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varas i ett så troget minne hos dem, hvilkas eget lif
är så föga händelserikt, så färglöst, att trettio år för
dem ofta innnebära mindre själsspänniflgar och
sinnesrörelser än en dag för deras herrskap, och för hvilka
hvarje beröring med dessa därför vanligen står med
en egendomlig glans för minnet.
Ja, trettio %år var det nu sedan hon lemnade
hemmet som brud. Åh, hvem af dém, som varit med
på det bröllopet, mindes inte den dagen! De flesta
hade väl också fällt en tår eller två, när de sågo
den afhållna fröken draga bort med den mannen,
som var så litet tåld för sin hetsighets och sitt
högmods skull. Men han sades vara omänskligt rik på
den tiden, och maktlysten hade nog unga fröken
alltid varit. Och så ville hon gärna bort från hemmet,
allt sedan fadern dog, för med modern kom hon nog
aldrig riktigt öfverens, det var visst hårdt mot hårdt!
Ja, den enda, som visste riktigt besked om allt
det där, det var nog gamla jungfrun. Men det var
aldrig värdt att få henne till att berätta något annat
än det som kunde vara till herrskapets beröm. För
det var alldeles otroligt, så tillgifven hon var
herrskapet, den gamla jungfrun. Hon lefde då inte för
något annat än sina minnen från de år hon tjänt hos
dem, och det förstås, det var då också länge nog,
ty hon kom till gamla barons redan när de gifte sig,
hon var med, när Axelina kom till världen och var
alltid hennes förtrogna, mycket mer än modern, och
när hon sedan gifte sig kom hon med henne upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
