Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor synd, att hon inte blifvit gosse, då skulle man
bara gladt sig åt detta hos henne och tänkt, att af
honom blir det något riktigt dugligt — jag önskar
Otto hade halfva hennes flit — men nu, för att hon
är flicka, far hon bannor för sin ihärdighet, stackars
barn.»
Lisa gaf modern en tacksam blick.
»Ja, det där kan väl vara sant, min goda
Lis-beth, men när hon nu är flicka, skall hon väl
uppfostras som en sådan», sade tant Marie.
Lisa teg och sydde återstoden af aftonen.
T|i-rarne svällde oupphörligt i hennes ögon, men hon
kämpade mot dem. Hon var stygg, hon visste det,
men hon kunde inte hjälpa det — hon ville inte ens
vara annorlunda. Hon ville icke gifva tappt och
blifva hvad tant Marie och andra kallade »en snäll
flicka» — kväfva hela sitt kunskapsbegär, afstå från
hoppet att blifva något för sig själf — tillbringa hela
sitt lif med att träla för andra som modern — nej
hon ville icke, hon kunde icke. Hon måste kämpa,
måste sätta sig till motvärn. Gick hon in på allt,
hvad man bad henne om, så skulle hon snart icke fa
någon tid öfrig för sig själf; hon skulle glida bort
som personlighet och bara bli — en symaskin — en
damborste — en trampkvarn.
Det var hennes dagliga, pinande tanke. Om hon
icke fick bli det hon ville, skulle hon bli mindre än
intet, ,ty hennes natur kunde icke tvingas in i det
husliga lifvets starkt begränsade område. Om hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
