Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, hur är det nu, har dumånga medsökande?»
frågade kapten Stenberg vid bordet.
»Ja, vi ä inalles trettio.»
»Det var själfva tusan! Och är det några
farliga?»
»Ja, nog är det ett par, som ä mycket
meriterade. En äldre man, bland andra, som själf varit
bruksegare i många år. Han har stor familj, och
många intressera sig för honom, emedan han lär vara
mycket behöfvande.»
Hilma såg upp med en nästan bönfallande blick.
»Åh, han behöfver det säkert inte så väl som
vi — det kan inte gälla till den grad allt för honom,
som det gör för oss.»
»Äh, prata inga dumheter, min flicka 1» utbrast
kaptenen. »Hvad vill det säga, att det gäller allt
för dig? Är du så giftassjuk? Du har ju ditt goda
hem och det är ingen, som önskar bli af med dig.
Tvärtom, när nu Annie gifter sig, behöfs du rasande
bra hemma hos mamma. Och har ni gått förlofvade
i fyra år, så kan ni gärna fortsätta — det gör
ingenting, när man bara blir van.»
Fredrik kände sig genast stucken.
»Det är inte alla, som ä så lyckliga att ha valt
den bana, som just är allra fördelaktigast under dåliga
tider», sade han.
»Ja, vet du hvad, min gosse, jag tror man talar
lit* för mycket om de dåliga tiderna. Jag har lefvat
så länge nu, att jag gått igenom både goda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
