Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|I||K| Ila var förstämd och kunde ej öfvervinna
käns-»WpI ian af att Falk hade förgått sig mot
henne-Det utbrott af ohäjdad, besinningslös vrede, som i
Ettys ögon var skönt, var för henne ett störande
minne, hvilket liksom lade en skugga långt in i
framtiden. Hennes egen starka själfbeherskning, och
hennes naturliga motvilja för alt som var våldsamt och
oharmoniskt, gjorde henne ömtålig för alla häftiga
sinnesskakningar, och de verkade mer upprifvande på
hennes nervsystem än på andra, eljest nervösare
naturer, just emedan de afbröto alt för starkt mot
hennes vanliga jämvigtsfulla lugn. Hennes temperament
fordrade jämvigt och harmoni.
Hon hade icke blifvit så skakad som t. eks. Etty
i första ögonblicket — men det kom, som alltid, efter
hos henne. Minnet af hvad sorti skett pinade henne
mer för hvarje dag. Att hennes ungdomsvän, som
hon höll så mycket af, och som hon visste, att det ej
var något ondt med i botten, blifvit på detta
skymf-liga sätt jagad -ur hennes hus — det var ett minne,
som hon ej kunde trösta sig öfver. Och hvad rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
