Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alie väntade med spänning i sitt lilla rum på
hotellet hela kvällen. Naturligtvis skulle han gifva
sig ut att söka henne, då han icke såg henne komma.
Och då låg det så nära till hands att gissa, att hon
tagit sin tillflykt hit, att det ej kunde slå felt, att
han ju komme hit och frågade efter henne.
Men det blef natt, och han kom icke. Detta var
han således i stånd till ! Större var icke håns kärlek,
än att han kunde veta henne ensam ute i mörkret
utan att ens taga reda på, hvad som blifvit af henne.
Men om han trodde, att hon nu skulle vara den, som
först kom till honom, så misstog han sig. Hon ville
vänta tåligt på honom, en dag, två dagar — och
kom han icke då — ja, så måste hon ju tro, att han
grep denna anledning för att bli fri — och så hade
hon ingenting annat att göra än taga en biljett på
postvagnen och försvinna.
Följande dag väntade Andrea på henne hela
dagen. Han var säker om, att hon skulle komma,
men han kände«sig ändå nästan förbittrad på henne
för att hon kunnat lämna honom på detta satt. Han
gick hela dagen af och an utanför huset och rökte
cigaretter, den ena efter den andra, kastade bort dem
halfbrända och rullade nya, i det han spejade utåt
vägen* En underlig kyla smög sig mer och mer
öfver hans sinne. Å, var det icke mer bevändt med
hénnes hängifveohet än så! Svek den .för ett så litet
prof? Ja, då hade han ju misstagit sig helt och hållet
på henne, det var en illusion när han trött vsig ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
