- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
67

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen af C. O. Rosenius - 4. Rosenius bland vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

själfbedrägeri. Då blir hon ej blott varse synder, dem
hon i tiden aldrig tänkte på eller ville erkänna såsom
synder, utan finner ock att hela hennes väg genom
lifvet varit falsk.» — Därpå fortsatte han med en
allvarsam varning mot själf bedrägeriets fara och en
kärleksfull maning till alla att »icke försumma Guds nåd»,
icke »vandra i mörkret» med någon obekänd synd,
utan »komma till ljuset», medan ännu allt kan få
bekännas och så varda botadt.

Alla voro gripna och sutto länge tysta, till dess
den präktige mannen från Norrland (jag har glömt
hans namn) frågade: »Men kan då ingen vara trygg
för att blifva bedragen? Skall äfven den, som af
hjärtat beder: ’Herre, utrannsaka mig och få veta mitt
hjärta’, den som högst af allt begär att Vara funnen i
Kristus’ och att kunna ’vandra i ljuset’ — skall äfven
han nödgas frukta och tänka: Kanske jag ändock
till slut skall med förskräckelse få se, att jag
bedragit mig?»

Då fick Rosenii anlete sitt mest blida och
kärleksfulla uttryck, och han sade: »Här sannas Luthers ord,
att de som borde frukta, de frukta icke; och de som
icke behöfde frukta, de frukta.» Därpå framhöll han,
huru trygga »Herrens elända» borde och kunde vara.
Men — just dessa »fattiga i anden», dessa som
alltid själfva döma sig och till hvilka därför i hela bibeln
icke finnes ett enda hårdt eller förskräckande ord, utan
som äro föremål för all evangelii nåd, — just de bli
af djäfvulen beskjutna i samvetet samt äro alltid
färdiga att misstänka sig själfva. Herrens ande har ofta
samma möda att öfvertyga dem om att de ha nåd och
frid hos Gud, som han har svårighet att kunna öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:36:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free