- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
68

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen af C. O. Rosenius - 4. Rosenius bland vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevisa de säkra, starka och själfbelåtna om att det
står illa till med dem. — Så fingo vi alla den gången
både tuktan och tröst.

På eftermiddagen spelade sedan Rosenii dotter,
Elisabet, på pianot några stycken af Mendelsohn och
Cho-pin. Därefter gjorde herrarne en promenad till
Djurgården. Vid hemkomsten därifrån bjödos vi på lätta
förfriskningar. Därefter samtalade man spridda i smärre
grupper i de olika rummen. Kl. half åtta slöt man
sig åter tillsammans i förmaket för att sjunga några
andliga sånger, hvarefter Rosenius, sedan han varmt
bedit om Herrens välsignelse till ordets betraktande,
slog upp sin bibel, läste Es. 54: 1—8, samt öfver den
texten höll en uppbygglig och kraftig betraktelse
under en halftimmes tid. Sedan frågade han, om icke
någon af de öfriga bröderna hade något att tillägga. De
flesta yttrade då några ord; det blef ett lifligt och godt
samtal. Särskildt var därvid baron Essens inlägg
värderikt och gripande.

Strax efter kl. 9 intogs en enkel supé, efter hvars
slut man gemensamt sjöng några sånger. Och då
man något efter kl. half 11 tog farväl, skildes man
åt i glad förnimmelse, att oss förenade ett
evighets-band, som aldrig skulle sönderslitas, och att Herrens
vänner äro de enda verkligt lyckliga människorna här
på jorden.

Dagen därefter råkade jag löjtnant Robert
Ankar-crona, en af mina barndomsvänner och forna
studentkamrater. Under vårt samtals lopp kom han bland
annat att fråga, hvad jag hade varit i går afton; han
hade då på teatern sett en pjes, åt hvilken »man
kunde skratta sig fördärfvad». Efter någon tvekan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free