Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dödsfånges sista dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta första besök gaf anledning till många
sådana. Nästan hvarje eftermiddag var jag hos Buhr i
en eller flere timmar. Jag bad äfven mina kamrater
och andra vänner att innesluta den olycklige i sina
förböner. Och de gjorde så. Både enskildt och
gemensamt bådo vi för den dödsdömde fången, och
Herren hörde våra böner.
Jag vill ej här uppehålla mina läsare med
skildringen af huru den frälsande sanningens ljus småningom
inbröt i mannens förmörkade sinne, eller vid de många
växlingarna i striden mellan ljuset och mörkret. Det
må här vara nog att nämna, det Buhr genom Guds
barmhärtighet och Jesu frälsaretrohet genomgick en
sann omvändelse samt fick lif, frid och ett nytt sinne
genom tron på försoningen i Kristus.
Men då detta var första gången jag hade att
»bereda en människa till döden», så var jag ofta
fruktande och hade några gånger bedt prosten (sedermera
biskopen) G. D. Björck att göra Buhr ett besök, för
att sedan säga mig sitt erfarna omdöme om mannens
sanna själstillstånd. Den g november, dagen före
fångens afrättning, gjorde prosten Björck detta sitt
besök hos Buhr, och sade sedan både till mig och
andra, att han funnit dennes tillstånd sådant, att Buhr
med grundad förtröstan om evig frälsning skulle kunna
gå till döden.
Jag öfvergår nu till skildringen af Buhrs sista färd
på jorden, och följer härvid till största delen mina
utförliga dagboksanteckningar för den dagen.
1855, den 10 november. Buhrs afrättningsdag!
Kl. 4,30 på morgonen möttes pastor Wessblad och
jag hos Buhr i fängelset. Han var särdeles glad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
