Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gått på denna middag, om det icke gällt att där vara ett
stöd för en »nykristen», som måste vara med i dag och
som bedt mig att komma, för Herrens skull.
På aftonen hos Kaysers. Där berättade en fru B. för
hela sällskapet en mycket ledsam historia om Rosenius.
Byggmästar Hellström tog hans försvar; men fru B.
försäkrade mycket öfverlägset, att »den saken hade hon bättre
reda på» än någon annan. Hon blef dock förlägen, när
H. förklarade sig skola fråga R. själf om saken. Hon sade:
»Jag hade icke trott, att jag bland äldre och bildade
personer skulle finna ’skvallerbyttor’ såsom bland barn.» Märk:
hon ansåg icke sig såsom någon skvallrerska, fastän det var
hon som bragte historien å bane; men när H. ville rädda
Rosenii heder, då fick han heta skvallrare. Sådant plägade
professor Boström kalla »kvinnlig logik»; tyvärr användes
den allt för mycket af både män och kvinnor.
Men historien plågade mig, fastän jag icke trodde på
den. Den tanken förföljde mig städse : »Om det dock vore
sant?» Jag kan ej ha full ro, förr än jag får visshet därom.
Blott den onda misstanken vill sätta »likasom en mur» mellan
mig och Rosenius, Därför skall jag i öfvermorgon fråga
honom själf.
Jag förstår ej, huru människor, som säga sig vara
kristna, kunna uthärde att höra »ondt rykte» om en broder
eller en syster, utan att antingen genast bestämdt tillbakavisa
detta såsom nedrigt förtal eller också skaffa sig visshet i
saken. Det måste ju på längden verka rent af
demoraliserande att, när man sammanträffar med den eller den, då
umgås med honom eller henne såsom med trossyskon, men
i hjärtat tänka: Du är troligen icke, hvad du vill hetas vara!
Mars 14. Rosenius har varit dålig. Till middagen hos
honom var äfven i dag friherrinnan Sparre, som nu föreföll
helt annorlunda än förra gången — lika ödmjuk och
älskvärd som spirituel. Det var både ett nöje och verkligt
lärorikt att samtala med henne.
På e. m. då jag en stund var ensam med R., passade
jag på att tala med honom angående det jag hade hört
hos Kaysers. Jag sade icke hvar eller af hvem jag hört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
