Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla stodo nu så lefvande för mitt minne, som om det varit
i går jag råkade dem. Och i själfva verket, när vi i evigheten
återse hvarandra, skall hela jordelifvet blott synas som en
dag — en dag, på hvilken en evighet beror.
Strax på e. m. gick jag upp i bergen ofvanför
»Fjell-stuen», excellensen Due’s sommarvilla. Där valde jag mig
en god plats med den härligaste utsikt öfver staden,
Djurgården och sjön, lade mig ned i gräset och läste Osea.
Fåglarna sjöngo i trädkronorna under mina fötter och öfver
mitt hufvud; i både naturen och ordet talade Gud till min
själ, och jag erfor en försmak af den saliga evighet som
stundar för Guds folk. Ebr. 4: 9.
Men sedan jag hemkom, har jag hela aftonen hört
världens stämma, så som den talar, när den blir fri från alla
band af samvete och konvenans. I trädgården tätt under mitt
fönster, som jag för värmens skull nödgades ha öppet, har
hållits fest af gräddan bland haute volées herrar: diplomater,
högre ämbetsmän och gardesofficerare. I början gick allt
någorlunda städadt till; men allteftersom det ymniga
poku-lerandet löste tungornas band, blef språket allt mera rått
och ohyfsadt. Den ena frivola historien efter den andra
omtalades, litet emellan afbruten af skallande gapskratt.
Slutligen föreslogs att man skulle dansa. En del af herrarna,
som knöto hvita servietter öfver hufvudet, skulle föreställa
damer. Under skoj och skratt, som stundom mera liknade
tjut, dansades en fransäs som slutligen öfvergick till cancan.
Jag har hört talas om »simpla baler»; men vid dem kan
dét knappt gå yrare till än i afton i denna krets. Om jag
för någon omtalade alla de uppträdandes namn, skulle man
häpna; ty dessa namn tillhöra Stockholms n. v. allra finaste
societet. Den kanske ystraste bland alla var danske
ministern, den redan ganska ålderstigne baron S—1-P1—n, som
var klädd till dam med serviett på hufvudet, och med hvilken
i synnerhet de yngre officerarne hade mycket nojs. Hvad
han tillät sig själf och andra, öfversteg allt hvad jag kunnat
tänka mig. — Först sent på natten slutade denna »glada
fest», som sedan fortsattes i våningen en trappa upp.
Juli 4. »Stor middag» hos Klingbergs, i anseende till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
