Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var icke nog med den glädjen i dag; på e. m.
kom ännu en till mig, mamsell Thelaus, »husmodern» här,
och frågade »hvad hon skulle göra för att varda salig»;
ty hon kände sig nu vara en »verklig synderska, som
behöfde nåd» . . . Nu börjar jag förstå, hvarför Herren skickat
mig just hit. Midt i det syndalif, som här alla dagar föres
rundtomkring, gå dock själar med sargade samveten, som
känna sin skuld och behofvet att vända om till Gud igen,
innan det är för sent. Och när nu Herren gifver mig nåd
att kunna äfven här bekänna hans namn och vittna om
honom, så dragas dessa själar till mig; likasom de andra —
de som icke vilja vända sig till Gud — stötas bort ifrån
mig. Så gif mig då, Herre, allt flere och flera att få
omtala din frälsning för!
Jidi 18. E. m. uppe hos lagman Cassel, som visade mig
ett bref från L. A. på Drottningholm, i hvilket man önskar
att jag måtte komma dit ut och predika i slottskapellet
därstädes. Jag biföll gärna denna önskan, och lagman C. löfvade
att utverka kyrkoherdens skriftliga anmodan därom.
Anledningen, hvarför jag i dag besökte lagman C., var
den, att han är hög frimurare, riddare af Karl XIII:s orden,
men också en afgjord, sin Herre bekännande kristen. Och
jag ville nu höra hans råd i en sak. Från två håll har
man nämligen föreslagit G. B. och mig att bli frimurare
samt försäkrat mig, att justt där hölls den sanna
kristendomen i högsta ära. Detta hade förundrat mig, då jag
tänkte på, hvilka som stå främst i frimureriet.
Regementspastor Dahlfelt, kaptenen baron Stjernstedt vid Svea garde,
m. fl. äro bland de mest nitiska och mest framhållna inom
frimurarnas orden. Men — å andra sidan vet jag ju, att
man aldrig får döma någon efter »sken och blotta
hörsagor». Alltså: jag ville, både för egen och min väns del,
fråga en allvarlig kristen, som själf stod midt inne i denna
orden och under loppet af många år kunnat bilda sig ett
verkligt sant omdöme i frågan. Ty i synnerhet den hemska
frimurare.-eden afskräckte oss.
Lagman Cassels svar blef följande: »Naturligtvis kan
jag, såsom eder är väl bekant, ingenting yppa af ordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
