Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla med åhörare; särskildt i dag mycket dalfolk, som så
kraftigt sjöng sångerna. Efter mötets slut kommo två män
och tre kvinnor, som hvar för sig bådo om enskildt samtal.
De hade kommit till omsorg om sin frälsning, bekände sina
synder och begärde andliga råd. Man skulle kunna kalla
sådana stunder för »eftermöten». Om dessa rätt användas,
kunna de bli till stort gagn, så väl för predikanten som
för de samtalande. Men det gäller, att icke nödga någon
människa att »blotta sin själ» i andras åliöro; ty det är ett
våld mot all äkta blygsamhet.
Jan. 3. På e. m. besök af Lindstedt, som bl. a. visade
mig en landsortstidning från hans hemtrakt, som inleder
sin ’nyårsöfversikt’ med följande djupsinniga betraktelse:
»I detsamma som det gamla flydda året gick till hvila,
af-löstes det af det unga nya med dess alla nyfödda
förhoppningar, af hvilka säkerligen många skola blifva gäckade.
Hvad som under det hädangångna året i vår värld händt
och passerat i så väl in- som utlandet, det ha våra läsare
så fort som möjligt fått veta genom vår tidning. Men hvad
det i dag inträdda nya året bär i sitt sköte, det är för oss alla
en hemlighet.»
Jan. 4. Hela f. m. »skrifning» hos Rosenius. (Se sid.
57—61.) Till middag där voro äfven vännerna Seb. Tham
och E. Rudensköld. Den förre skildrade en ganska skön
och lärorik dödsbädd, vid hvilken han i går varit närva-
rande. Den aflidne var en officer, som efter »ett muntert
lif» i värld och synd hade kommit till djup väckelse genom
sin troende hustrus plötsliga, nästan ögonblickliga död.
Efter nära två månaders hård bättringskamp hade han fatt
frid, under åhörandet af en predikan af Rosenius. Efter
tre veckors nästan oafbruten fröjd i Herren hade han en
afton förkylt sig och fått lunginflammation, som efter några
dagars sjukdom lät honom få gå hem till sin Frälsare, under
stadigt pris och lof. Så möttes de båda makarna ånyo,
efter blott tre månaders skilsmässa.
På aftonen många vänner samlade hos byggmästar Kyléns,
där man bad mig hålla en bibelstund öfver Joh. 15.
— Elmblad berättade sedan några sköna drag från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
