Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Söderköping, Stensnäs 1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännedom som upphöjer. E. m. hörde G. Janzon i Ad.
Fredrik. Föreföll mig mera svagt än eljest •— kanske
beroende däraf, att jag på f. vi. hört ett så kraftigt ord — På
aftonen tillsammans med Lammers, Fjellstedt och ett lifligt
anderikt fruntimmer, Cecilia Fryxell, den af Gud rikt välsignade
uppfostrarinnan. (Hon hade sin stora, öfver hela riket kända
flickpension först på Karlslund invid Västerås och sedan på
Rostad vid Kalmar, ett vackert och minnesrikt ställe, om
hvilket mera längre fram.»)
Aug. 16. Reste till Uppsala på ångbåt. På en udde
i närheten af Drottningholm stod en ensam gestalt, som
med sin näsduk lifligt hälsade någon af de ombordvarande.
»Den lycklige!» tänkte jag. Men så ihågkom jag Bogatzkys
ord: »Må vi ej glömma, att vi äro i denna värld icke för
att här ’vara lyckliga’ utan för att ’fostras för himmelen’,
så att vi, när Herren kallar oss härifrån, mä vara passande
för en evig samvaro med honom. Ty detta utgör de saligas
salighet.»
Aug. 18. Träffade O. Borell och E. Lönnrot. Borell
tillbjöd mig några lediga rum i sitt hus. Den städse himmelskt
sinnade L—t talade om »boningarna i Faderns hus».
Ernst Lönnrot är en af våra älskligaste bröder,
varmhjärtad, kärleksfull och musikalisk; han spelar fiol som en
verklig virtuos. Därtill är han »en fridens man», som aldrig
tål beskyllningar mot någon frånvarande, hvem det än
vara må som kommer med sådana. Audiatur et altera pars
(må äfven den andra parten höras!) är då alltid hans
stående ordstäf. Han har blifvit så känd för detta, att äfven
hans världsliga kamrater ibland på skämt möta honom med
den hälsningen: »Nå, Lönnrot, tycker du icke, att man nu
har skäl att säga: Audiatur etc?» — Men, utan skämt,
huru väl vore det icke, om alla människor verkligen hyllade
denna grundsats! Då skulle många falska rykten genast
tystna, och många tårar genast torkas bort. Huru
underligt: ingen vill själf bli orättvist dömd blott på åklagarens
påståenden, utan föregåeade samvetsgrann rannsakning; men
nästan alla, äfven eljest redbara människor, tro genast eller
snart hvad ondt som säges 0111 en annan. Och sedan in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
