Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Söderköping, Stensnäs 1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj:t öfverlämnade ett exemplar i guld af den medalj, som
ridderskapet och adeln låtit prägla öfver landtmarskalken
vid senaste riksdag, grefve Henning Hamilton. — Professor
Carlson yttrade nyligen om honom: »Den mannen har en
lysande framtid, om han får lefva. Troligen komma väl
ganska få att stiga så högt som han!» (Hvilken sann
förutsägelse! Men, arme H. H., huru förfärligt måste då icke
sedermera fallet ha känts.)*
Nov. 25. Ärkebiskopsvalet är nu afslutadt sålunda:
biskop Butseh har fått 8 röster till i:sta, 4 till 2:dra, 2 till
3:dje rummet = 14 röster; biskop Reuterdahl har fått 2, 3,
7 röster = 12; statsrådet Anjou har fått 4, 3, 2 = 9. I
ärkestiftet utföll valet så: Anjou 197, Butsch i63,Knös 130,
Thomander 58 och Reuterdahl 41 röster. Alltså: ett är
uppenbart, att ärkestiftet icke önskar Reuterdahl till sin
stiftschef. Men de flesta professorer och präster, jag talat
vid, hålla ändock för troligt, att R. blir den som utköras
på högsta ort. — Om så sker, blir det en stor
förödmjukelse, ej blott för biskop Butsch utan äfven för ärkestiftets
präster. Ty Butsch har just af dessa blifvit tre gånger
kallad till ärkebiskop; och han har nu, tredje gången, nått
första rummet på förslaget.
Nov. 30. E. m. hade Ev. Alliansen enskildt
sammanträde i våra rum. Sparrman talade öfver Efes. 1.
Lander-gren och Törnqvist omtalade sina väckelser.
Hinner nu för tiden så föga skrifva i min dagbok för
arbetets skull. Måtte vår sträfvan nå sitt mål!
Dec. 5. Fick från min dyra moder det mest glädjande
bref, jag under alla dessa år erhållit. Efter så långt
»sökande» har hon nu fått se »Guds klarhets ljus i Kristi
anlete». Efter åhörandet af en predikan af Rosenius öfver
Es. 53 öppnades hennes ögon och hjärta för den frälsande
* Under fyra år, 1872—76, bodde jag i samma hus som grefve
H. Hamilton, samt fick då ofta besök af honom, under hvilka han
omtalade för mig ganska mycket, som icke torde vara allmänt bekant.
Jag var äfven emellanåt bjuden till honom och hans grefvinna,
hvar-jämte jag rätt ofta råkade dem hos grefvinnan M. Leijonhufvud, som,
då de flesta andra »flydde», förblef deras trofasta vän intill döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
