- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
471

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Söderköping, Stensnäs 1855

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sanningen. Hon prisar nu Herren i hela brefvet, och slutar
med att »af hela själens djup instämma i Davids io3:dje
psalm» .... Tänk, att i sin moder nu äfven ha en syster!
—: Hela dagen har det hvilat ett skimmer af solljus öfver
mitt inre. Ebeneser!

Dec. 8. På aftonen gick upp till K—1 för att hälsa på
honom, som ej på en tid varit med sina andra troende
bröder. Där var G—r, som ibland går med, men om hvilken
ingen bland bröderna har den tanken, att det hos honom
är ärligt sökande, fastän han studerar till präst. Han har
länge utöfvat ett skadligt inflytande på K.; vi ha fruktat,
fastän vi ingenting vetat. Nu blef det visshet. De höllo
på att spela kort, med punschglasen bredvid sig, och ....

K. såg besvärad ut, men G. tittade trotsigt på mig
såsom hade han velat säga: »Du kommer för sent, nu är det
jag som rår!» Och han yttrade helt muntert: »Så här roa
vi oss under långa, tråkiga aftnar, då man måste sitta allena.»

— Om det varit ett par världsliga studenter, skulle jag ej
ha undrat på sådana ord. Men att K:l, som är en troende,
och G:r, som vill gälla för att vara det, kommit på denna
punkt — det gjorde mig djupt bedröfvad. Jag förmådde
icke nu säga något, mer än att jag gaf dem hvar sitt
bibelkapitel, som jag bad dem läsa, innan de lade sig. Åt K:1
gaf jag Upp. 2 och åt G—r Matt. 25. — Det är skillnad
på ett fall och ett hvlladt syndalif. Endast Herrens hand
förmår rädda och bevara oss alla.

Bref från Örebro, hvari E. W. berättar, att koleran där
upphörf samt att gamle landshöfdingen, f. d.
justitiekans-lären Bergensköld, i början af nästa åt ämnar taga afsked.
Huru många »minnen» uppväckte ej den gamle mannens
namn! Minnen från Örebro slott, från Skoftesta, Falkenå,
Königs, Brauners m. fl. — »Lifvet är en dröm», som dock
aldrig kan glömmas och hvars detaljer en gång komma åter
med fotografisk noggrannhet.

Dec. g. På morgonen K:1 upp till mig och — tackade
mig för i går afton. Han hade först känt sig förargad
och ej ämnat läsa det kapitel, jag gaf honom: men till slut
rådde Guds ande. Han läste då kapitlet och kände sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free