Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg, skolläraren Filip Hierta och pastor P. A. Ahlberg,
hvilkas yttranden här i korthet anföras.
Prosten Ehrling klandrade skarpt diskussionsämnets form’
på grund af uttrycket: »förvärldsligadt kyrkosamfund». Ett
förvärldsligadt kyrkosamfund vore, enligt talarens mening, ett
sådant där icke blott medlemmarna voro världsligt sinnade
utan äfven författningen okristlig, eller, såsom talaren
närmare uttryckte sig, där »köttets evangelium förkunnades och
i kyrkorna uppfördes skådespel i stället för gudstjänster».
Författningen i en kyrka kunde aldrig vara förvärldsligad,
utan endast medlemmarna. Och härvid lade tal. mycken
vikt vid det påståendet, att »kyrkan icke utgjordes på något
sätt af själfva medlemmarna, utan af det som höll
medlemmarna tillsammans». Härefter kom tal. öfver till frågan om
lämpligaste sättet att upphjälpa en kyrka, hvilkens
medlemmar blifvit förvärldsligade, och uttryckte sin förvåning öfver
att någon fråga om detta medel kunnat väckas. »Finnes
det då något annat medel än det, som står i den tredje
trosartikeln: »Jag tror på en helig allmännelig kyrka». Tal.
uppmanade att stanna inom denna heliga allmänneliga kyrka,
samt anbefallde såsom det enda medlet att åstadkomma en
hälsosam förbättring, det att ödmjukt böja sig för den
Helige Ande och i öfrigt verka genom god föresyn, genom
vördnad för kyrkans moderliga anstalter och genom
bemödandet att varna de obetänksamma och hålla dem tillbaka.
Tal. öfvergick sedan till frågan om tillståendet inom den
svenska kyrkan, och medgaf att det var behäftadt med många
och stora skröpligheter, måhända »ålderdomsskröpligheters;
men, så tilläde talaren, »är icke den svenska kyrkan den
moder, som födt och fostrat oss alla, och förtjänar denna
kyrka då att sparkas och bespottas af sina egna barn? Då
är det bättre att säga till henne: du är väl skröplig, men
jag vill dock bära dig på mina armar». Rådde
»stormlöparena» att besinna sig, medan tid vore.
Lektor Elmblad erinrade den föregående talaren om
Augsburgiska Bekännelsens definition af kyrkan såsom »de
heligas samfund», och visade huru denne, som undrat öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
