- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Andra delen /
27

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höriga skåda vid hans dödsbädd. Hans närmaste
anförvanter sände mig strax efter hans död ett bref med
skildring däraf samt med full tillåtelse att offentliggöra
detta. Jag meddelar här följande utdrag däraf:

». . . Ar oss mycken bedröfvelse påkommen, så är
oss ock mycken nåd och hugsvalelse vederfaren genom
Jesus Kristus. Den trofaste Herren har åter bevisat
sig såsom närvarande och som ett starkt fäste i nöden.

Han har på det härligaste sätt gjort alla sina löften
till ja och amen. Han har därmed så vederkvickt våra
hjärtan, att det är oss omöjligt att sörja — väl gråta,
väl sakna och längta, men icke sörja. Vi känna det
alldeles såsom Luther en gång sade: »Efter köttet är
jag svårligen bedröfvad, men efter anden storligen glad».

Vår dyre faders sjukdom var från början till slutet
en fortgående dödskamp, men ock en härlig
uppenbarelse af ett sant troslif. Det var djupt gripande och
lärorikt att se och höra denna kamp på lif och död

— denna köttets strid mot anden, men ock andens mot
köttet. Så försummade icke heller fienden att göra
sina sista kraftanfall, »vetande att han icke lång tid
hade». Gamla synder och otroheter uppletades och
fram-drogos nu för själens blickar, så att det var förfärligt
pinsamt för oss barn att se och höra hans kvidande
och ångest, vissa stunder, efter tonen af Davids
klago-psalmer.: »Straffa mig icke i din vrede, och näps mig
icke i ditt misshag; mina synder gå öfver mitt
hufvud» . . . En dag var det så förskräckligt, att vi riktigt
försattes i rysning vid en förnimbar känsla af mörkrets
furstes närvaro. Men efter några timmar af hårdaste
kamp fingo vi ock på det härligaste sätt skåda fiendens
fullkomliga nederlag och åter höra trons seger och fröjde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free